Teseus svensexa, gummislangar och massvis av gaffatejp utlovas i en föreställning som är ”maxat gay”.
Starka känslor som går vilse i en sagoskog är En midsommarnattsdröms motiv. När gudar och människor blandat sig vet till slut ingen vem som älskar vem. En förtrollad natt visar sig kärleken både bråddjup och alldeles flyktig.
– Kärleken har inte några ramar och förändras ständigt med oss, så man kan aldrig vara säker på vad eller hur man ska älska, menar Elin Skärstrand, regissör för föreställningen och ledare för PUMA scenkonst.
Kanske älskar vi rollerna vi utger oss för att vara, snarare än våra sanna jag. Äntligen ensamma i skogen upplever pjäsens unga kärlekspar Hermia och Lysander verklighetens besvikelse. Det är inte lätt att välja rätt.
Kärleken irrar och teater och fantasi skapar en total identitetskris på vers. Samtidigt ska föreställningen visa hur det är att streta på som fri teatergrupp.
PUMA scenkonst vill inte att könsroller begränsar deras arbete. Att både kung Oberon och drottning Titania spelas av kvinnor ger karaktärerna nya möjligheter att pröva relationen.
– Om kärlek inte är avhängig kön, borde kön vara irrelevant. Publiken får glutta på många olika kombinationer av kärlek, berättar Elin Skärstrand.
Senast jag såg skådespelarna i PUMA scenkonst gjorde de tio humoristiska och träffande monologer av Joyce Carol Oates. En föreställning jag rekommenderade. Däremot minns jag inte att de vara galna i silvertejp.
– Vi älskar att skapa i gaffa, det är lösningen på allt. Men vi har en förkärlek för gummislangar också…
På fredag har En midsommarnattsdröm premiär. Då får vi se vad passion och gummi i en riktig klassiker kan lära oss om att älska rätt.
Uppdaterad 2016-11-15
