Frilansjournalisten och författaren Dodo Parikas har skrivit för svenska gaymedier sen 80-talet. Han har även skrivit flera hbt-böcker och har alltid intresserat sig för böcker med hbt-tema – nu har han skrivit en bok om dem, allt från skönlitteratur och ungdomsböcker till faktaböcker, handböcker och biografier.
Dodo, berätta om idén med boken!
– Det viktigaste med boken är att ge lästips med HBT-anknytning, allt från nya böcker till sånt som samlar damm på antikvariaten. Men tanken föddes faktiskt när jag läste tveksamma skildringar av homon och könsöverskridare i böcker som egentligen handlar om annat.
Dodo hittade till exempel en negativ skildring av homosexualitet hos Ernst Brunner:
– En skönlitterär författare kan beskriva femininitet hos män för att förstärka en negativ bild av sina karaktärer. För att jämföra två nyare böcker: i romanen Hornsgatan använder Brunner Pridetåget för att göra sig löjlig över ett samhälle som han inte längre kan orientera sig i. Medan Niklas Ekdal i sin hejdlösa deckarskröna I döden dina män gör det motsatta. Han låter ett möjligt terroristhot mot Pride vara tecknet på att något gått snett.
Hur har du burit dig åt för att hitta alla titlar?
– Först rotade jag igenom min egen bokhylla. Där står allt från klassiker som Eva Alexanderson och Bengt Martin till Mats Strandbergs senaste. Jag frågade kolleger och bekanta om tips och intervjuade en hel del författare som jag dessutom bad föreslå favoritböcker. Sen började jag plöja på bibliotek och plåga förlag med böner om recensionsex. Och jag vaknar fortfarande på nätterna och är ångestsvettig över allt jag inte tagit upp eller sånt jag gett för lite utrymme – eller har dålig koll på?
Men man kan inte ha koll på allt! Vilka är dina personliga favoriter?
– Oj. Det är svårt. Jag kan säga så här: när jag skrev om 60-70-talets skönlitterära böcker, som jag själv läste när jag kom ut, så mindes jag hur kul det var att hitta beskrivningar om att faktiskt leva som homo. Samtidigt var det jobbigt att läsa om huvudpersonernas ofta trasiga liv. Därför blev jag så glad nu när jag hittade Annakarin Svedbergs roman Din egen från 1966. Det är en positiv lesbisk skildring från en tid då många mest beskrev hur plågsamt det var. Dessutom har hon skrivit en bok om sin kärlekshistoria med Indira Gandhi!
Fast Dodo gillar att läsa surgubbar också:
– Som Knut Lagrup, han var också verksam på 60-talet men i hans beskrivningar är det bara hemskt att vara homo. Till min förvåning gillade jag även Radclyffe Halls Ensamhetens brunn från 20-talet som inte alls var så koncentrerad på elände som jag trott.
Och vilka är dina favoriter bland de moderna romanerna?
– Jag tycker mycket om David Lagercrantz Syndafall i Wilmslow om det engelska mattegeniet Alan Turing. Han var en av dem som la grunden till dagens digitala värld och han drevs i döden av den brittiska staten för att han var bög. Trots temat är det inte en pessimistisk bok. Den tillbakablickande delen av Mats Strandbergs Halva liv är bra och jag gillar Niclas Ericssons deckare Familjehemligheter och Carina Burmans queerhjältinna Euthanasia Bondeson. För att ta några.
Vad tycker du fattas inom svensk hbt-litteratur?
– En svår fråga till? Hm… Jag tycker vi befinner oss i något slags mellanläge. Komma ut-berättelser behövs säkert i fortsättningen också. Och jag tycker om nutida vardagsskildringar som de i Hanna Wallstens eller Moa-Lina Croalls böcker just för att det är vardag och inte komma ut-historier efter regelboken. Men jag hoppas på fler böcker där hbt ingår i ett större sammanhang. Carl-Johan Vallgren gör det positivt i Kunzelmann & Kunzelmann medan Jonathan Littell har ett ärkesvin, en bisexuell nazist, i De välvilliga. Jamie O´Neills tegelsten At Swim, Two Boys berättar om påskupproret 1916 på Irland speglat i en kärlekshistoria mellan två killar. Den borde genast översättas. Fast O´Neill och Littell är förstås inte svenska. Så någon kunde väl ta och skriva en riktigt bra kärleksroman om Harry Martinson och Ivar Lo-Johansson!
HBT speglat i litteraturen ges ut av BTJ Förlag
Uppdaterad 2020-10-08
