36-årige Mattias Enn är mest känd för sina hyllningar till Karl Gerhard och Zarah Leander. Särskilt 2007 års konserter på Allsång på Skansen och Konserthuset i samband med att Zarah Leander skulle ha fyllt 100 år.

Även nu i sommar hyllar Mattias Enn sin Zarah, i såväl Motala som Kristianstad.


Vad är så speciellt med Zarah Leander?
– För mig är hon en utmärkt arrtist av en sort som inte finns idag. Hon textar, är suggestiv hon är… attraherande på ett sätt som inte unga artister är idag. Det var så jag fastnade för henne. Idag ska det vara så ungt, häftigt och poppigt – sedan är man borta veckan därpå. Zarah hade en karriär på femtio år.

Vem besitter idag samma stjärnglans som Zarah?
– Ingen. Alla är döda.

Vilka sitter oftast i publiken när du uppträder?
– Många damer. Det tycker jag är så trevligt för de ser så förälskade ut. Då blir jag också förälskad.

Inga unga herrar?.
– Nej, tyvärr. Jag är ingen gayikon. De artister jag sjunger hade en stor gaypublik, men inte jag. Jag har aldrig varit med i Melodifestivalen eller sjungit på Prides stora scen. Nu är det ju inte jag som bokar artisterna, men hade jag gjort det hade jag givetvis bokat in mig själv..

Mattias Enn kommer även att tolka hundra år av svenska revyer på Perors-logen i Bredbyn och spela rollen som Gremio i Shakespeares komedi Så tuktas en Arbigga på Häringe slott.

Vad ser du mest fram emot i sommar?
– Talrollen som Gremio. Det är något nytt för mig. Jag har mest sjungit och varit ensam. Nu står jag som en del av en ensemble och då går det inte att tro att man är stjärna jämt. Det är mycket nyttigt och lärorikt.

När hörde du senast att ”jäklar, Mattias, sicken god estradör du är”?
– Oj, det var idag faktiskt. På repet. Jag har lite sånger inskrivna i manus nämligen. Lite italienska arior bland annat. Det låter som opera, fast jag lär ju inte stjäla jobbet för någon tenor inte.