”Oj va stilig du är idag”, säger vakten till Henrik Olsson när vi går in i Sveriges Radios huvudentré.
Henrik skrattar lätt, ”jag är avslöjad” säger han till mig.
Stor intervju och fotografering för QX, klart man klär upp sig lite extra då.
Vakten ställer några rutinfrågor till mig om jag haft feber eller känt mig krasslig på sistone. Det står handsprit på bordet bredvid. Entréhallen är i princip tom, restaurangerna har satt spärrband runt borden. Covid-19 sätter sina spår.
Henrik berättar att viruset präglar det mesta de gör på radion just nu.
– Oavsett vem man har som gäst eller pratar med så kommer man in på ämnet. Coronaviruset har totalt förändrat bilden av det vi gör och hur vi låter, säger Henrik.
Just nu sänder Henrik ”Morgon i P4 Stockholm” på fredagar. Från 06 till 10. Tidigare gjorde han det fem dagar i veckan – i fyra år. Men sedan fick han nog.
– Det var för slitsamt, säger han. En morgon i veckan räcker.
Förutom fredagsprogrammet har han även jobbat med sina musikdokumentärer som sänts på lördagar 22.05. Med ämnen som ”One hit wonders”, ”Pojkband och tjejband” samt ”Björn och Bennys musik som inte är ABBA” har han lockat dryga 400 000 lyssnare i veckan.
Det är 25 år sedan Henrik Olsson blev anställd på Sveriges radio. Men redan i åttonde klass började han med närradio i hemstaden Norrköping. Kaj Kindvall var idolen och Henrik missade inte ett avsnitt av Tracks.
– Jag gillade radio mer än tv, säger han. Jag fascinerades av rösterna och skapade mig en egen bild av hur de som pratade såg ut. Jag fick göra min gymnasiepraktik hos Kaj Kindvall och han blev senare min mentor, berättar han.
När Henrik sedan började på en radioutbildning hade han skaffat sig en praktikplats på Sveriges radio redan efter tre veckor.
– Vi hade ingen praktik just då, men vi hade ett kortare lov, så jag skrev till Sveriges radio och frågade om jag kunde komma på lovet (skrattar). Och det fick jag, chefen på radion tyckte jag verkade så driven att jag var värd en chans. Den tog jag och blev kvar, säger Henrik.
Men radio tänker kanske ni, är inte Henrik mer känd från tv? Jo, för många är han det, trots att större delen av hans yrkesbana ägnats åt radio är det tv som gjort honom känd. Han var programledare för Voxpop på 90-talet och som sändes från Växjö, sen kom Jupiter, han har gjort Trafikmagasinet och Packat och klart och inte minst Melodifestivalen 2001 som han ledde tillsammans med Josefine Sundström. Friends vann med Lyssna till ditt hjärta, Roxette uppträdde i pausen och 4,7 miljoner såg programmet.
– Jag blir sällan nervös, men då minns jag att jag stod i kulisserna fem i åtta innan sändning och tänkte, ”okej, nu måste jag nog skärpa mig lite” (skrattar).
Henrik och Josefine var de yngsta programledarna någonsin för Melodifestivalen och det suckades i förväg i media om att programmet nu skulle bli ungdoms-tv.
– Ändå var jag 31 år då (skrattar), idag är väl programledarna knappt 18. Tiderna förändras.
När tittade du senast på sändningen från 2001?
– Jag var med i en schlagerpodd nyligen och då var jag tvungen att kolla in bidragen lite för jag mindes dem inte riktigt, men jag kollade inte på mina egna insatser. Senast jag gjorde det var 2011 när det hade gått tio år. Då vågade jag titta (skrattar). Och nästa år har det gått 20 år och då tänkte jag att jag kunde titta på den tillsammans med min dotter Bonnie.
Hur kom det sig att ni skaffade barn?
– Jag hade fått frågan tidigare av två andra tjejer om jag ville bli pappa, men då passade det inte. Men så lärde jag känna Lotta här på radion och vi sågs lite privat och så frågade hon och jag sa ja. Vi pratade igenom allt mycket noggrant och jag måste säga att det har gått väldigt bra, det har inte varit några problem alls.
Har ni bra kontakt idag?
– Ja, mycket, vi pratar ofta och ses en hel del, förutom nu i corona-tider, men Bonnie bor varannan vecka hos mig – och jag och Lotta firar alltid midsommar, födelsedagar och lill-jul ihop med våra respektive.
Och visst var det i samma veva som Bonnie föddes som du kom ut?
– Ja, det föll sig rätt naturligt. tidningarna luskade ut att det var jag som var pappan till Lottas barn och så skrev de att jag levde med en kille. Men annars har jag aldrig riktigt behövt komma ut. Dels var jag ihop med en kille i fem år som inte ville att jag skulle komma ut, jag fick helt enkelt inte eftersom han själv satt i garderoben. Dels är det aldrig någon journalist som frågat, men när Lotta och jag skaffade barn så kom det ju fram.
Du gjorde en Bindefeld helt enkelt och kom ut i samband med att du fick barn.
– Ja, eller det var nog han som gjorde en Olsson (skrattar).
Idag lever du med Oscar, 32, som är bagare och konditor, hur lyckas man med det utan att bli tjock…
– Haha. Jag har sagt åt honom att han inte får ta hem en massa saker från jobbet. Då blir det ju inget extra när man väl ska fira något om det alltid står en tårta eller en bakelse i kylskåpet.
Ni har varit ihop i 13 år, och Oscar är 18 år yngre än dig.
– Ja, vi träffades när han precis skulle fylla 19, i present fick han en heldag på Heron City av mig (skrattar). Inklusive mat och bio. Han har fortfarande kvar presentkortet. Jag kanske inte skulle ge det i present idag…
Har åldersskillnaden komplicerat det på något sätt för er?
– Nej, inte det minsta. Oscar är otroligt mogen och flyttade hemifrån när han var 16. Han är uppväxt i en pingstfamilj vilket inte gjorde det så lätt för honom att komma ut som gay, och han har startat eget företag och öppnat konditorier. Han är på många sätt mer livserfaren än vad jag är. Vi har väldigt roligt varje dag, vi är verkligen en bra match.
Du har intervjuat så otroligt många människor under åren, är det någon som sticker ut lite extra?
– Oj, nu får jag tänka lite. Carola kan jag inte intervjua, det går inte, jag blir konstig och hon flummar ut och det blir inget vettigt sagt.
– Sen tackade jag ju nej till att intervjua Madonna.
Varför då?
– Jag ville inte, jag hade hört att hon kunde bita tillbaka i intervjuer och jag ville inte hamna i en situation där jag inte tycker att hon är schyst eller där jag skulle känna att det inte gick bra. Jag ville ha henne på min piedestal. Jag skulle inte vilja intervjua Pet Shop Boys heller, jag gillar dem för mycket.
– Ricky Martin var ju speciellt att intervjua, för han var superflörtig (skrattar). Det var jag inte alls beredd på. För han hade inte kommit ut då, men det blev en kul intervju och han bjussade verkligen på sig. Men den märkligaste intervjun jag gjort var med Peter Jöback. Jag satt i garderoben eftersom jag inte fick komma ut för min dåvarande kille och Peter hade inte kommit ut än trots att alla visste, och så skulle vi prata om relationer (skrattar). Vi satt där båda två och sa halva meningar, det var oerhört komiskt. Jag pratade med Peter om det för ett tag sedan när vi träffades i ett annat sammanhang och han skrattade också åt det. Men det var andra tider då.
Så vem skulle du helt av allt vilja intervjua?
– Jag är inte så intresserad av att intervjua kända människor, de går ju oftast på autopilot och har slipade svar, det är roligare att intervjua vanliga människor som gjort något speciellt. Men visst, nog vore det kul att prata med Kungen. Han är nog den i kungafamiljen som skulle vara svårast att intervjua, men tänk att få göra en dokumentär om honom. Oh My God.
Vad händer i sommar?
– Vi hade tänkt köpa en el-bil och åka på roadtrip till Italien, men det fick vi ju ställa in. Så det blir nog mycket tid på lantstället utanför Gränna. Jag har som mål att jag ska cykla dit i sommar. Så jag ligger i hårdträning. Det är 35 mil. Det borde jag klara. Det enda jag oroar mig för är att jag ska få punktering på vägen ner. Vad gör jag då?
