– Det handlar om både fina stunder när man är jättekär, men även om när man ger upp och inser att man inte var rätt för varandra, berättar Isak över telefonen ett par dagar innan släppet.
– Att skriva av sig är en form av terapi, även om jag ältat mycket med vänner. Det var jobbigt att spela in materialet och jag grät mig igenom en låt, och en annan fick jag panik av att sjunga i studion. Så att gå in i känslorna och mörkret är inte alltid så kul. Men, det öppnar sorgen inom mig och den inspirerar mig.
Blir det inte jobbigt att tvingas tillbaka till känslorna när du nu ska ut på turné med materialet?
– Det blir känsligt eftersom låtarna står en nära, men det är också en känslosam grej att sjunga inför människor som sjunger med. Att se dem visa känslor. De har levt med ens musik och nu får jag se det framför mig. Det är vackert.
I pressreleasen står det att killen som inspirerat plattan gett Isak de två bästa åren i hans liv och att han är evigt tacksam för det. Killen har hört låtarna, och även om avslutet var sorgligt var det inte dåligt.
– Jag är ju tacksam att ha fått uppleva den kärleken… Men jag är också en romantiker och tror på kärlek, så jag har inte på något vis gett upp tron på att bli kär.
– Det jag lärt mig av mina relationer är att saker händer av en anledning och att man ska fortsätta att agera och lyssna på sina egna känslor. Jag är bra på att älta, gå i cirklar och att vara dramatisk, men är det meningen att man ska hitta tillbaka till varandra så gör man det.
När man ska gå vidare från en relation är det rätt vanligt att man inte vill visa att man är ledsen, men här släpper du en hel platta om hjärtesorg…
– Jag lägger alla känslor på bordet och så får det vara. Det finns mycket fint i att grubbla, och det sämsta är att jämföra sig med andra. Du gör ditt på ditt sätt och bara för att hen gått vidare behöver jag inte ha gjort det. Det är fint att vara skör och ärlig, att våga lägga hjärtat på bordet.
Albumet har åtta låtar, fanns det en nionde låt som inte riktigt platsade?
– Nä, det var de här låtarna som skulle med. Jag kan dö stolt, för plattan är mer mig än nånsin. Okej, Sweat kanske står lite för sig själv, men det är bra med avslappning i allt det sorgliga.
Ja, den bryter av fint, gillar du svett?
– Vete fan, kanske beror på sammanhanget (skrattar). Den kom till i studion när vi pratade om Queer Eyes Antoni Porowski och hur het han är. Det är en sexig, lite skämtsam låt om hur kåt man är på nån.
Och så har vi en låt med titeln Peach…?
– Ja, den handlar om att kämpa för att få nån som man aldrig kommer få, och att man vet det innerst inne.
Är persikan en emoji du ofta använder?
– Nej, gud nej. Jag skrev låten med Ulrik Munther och Kevin Andersson, och Peach var Ulriks metafor för att vara ömtålig. Det är ju en mjuk frukt som enkelt tar skada, precis som jag. Jag tror faktiskt aldrig att jag använt emojin.
På flera av låtarna nämner du him och he, är det viktigt med pronomen i din musik?
– Jag vill berätta så autentiskt så möjligt och om det är en kille som lyssnar som tänker på en tjej tror jag inte att ”he” stör, man fattar liksom. Men ja, det är superviktigt för mig för jag tycker det är fint att det släpps låtar där det är tydligt att det är HBTQ+artister som sjunger.
Nu väntar en Europaturné för Isak, som har nästan två miljoner lyssnare i månaden på Spotify. Den 18 oktober är det turnépremiär i Stockholm och sen väntar städer som Berlin, Köln, Zürich, Paris, Rotterdam och Amsterdam, de tre sistnämnda konserterna är helt slutsålda.
– Jag spelade i Amsterdam i fjol och det var magiskt. Och jag är så taggad på att det är utsålt i Paris, sånt gör en pepp. Men det blir något visst med att spela på Cirkus i Stockholm och Konserthuset i Göteborg. Det är ställen jag drömt om att få spela på.
Har din publik ändrats sedan du slog igenom?
– Nej, jag tycker den är väldigt blandad, från ungdomar till par och äldre. Ute i Europa är det kanske lite yngre publik. Den gemensamma nämnaren är att de hittat någon slags tröst i min musik, och det är fint.
Turnén avslutas med spelningar i Köpenhamn den 19 november och Göteborg den 21 november.
Uppdaterad 2024-10-18