Benjamin Ingrossos drygt tre veckor långa och utsålda Europa-turné ”Better Days Tour” har tagit honom till städer som Berlin, London, Milano och Paris. Inga stora arenor, utan intima klubbar – som det källardisco i Madrid med plats för 600 där jag hade förmånen att se honom i torsdags kväll. I publiken många svenskar förstås – unga tjejgäng blandat med medelålders ”Solkusten-svenskar”, och förstås en hel del gays.
Stämningen var på topp från start till mål under den drygt timslånga, men otroligt intensiva, konserten. Inga ballader eller långa mellansnack, utan fullt ös och en Benjamin som verkligen släppte loss. Det kändes som att ha förflyttats bakåt i tiden till svettiga rockklubbar, eller kanske en Iggy Pop-konsert på 70-talet. Jag skojar inte.
De flesta låtarna var nya, som skräddarsydda att framföras live, en del ännu ej utgivna som Benjamin testar på publiken. Låtarna som funkar bäst får vi höra på nästa album, som han utannonserade under konserten. Ändå var det allsång mest hela tiden, hur nu det gick till?
Efter svettiga versioner av ”Better Days” och ”Kite” försvinner Benjamin från scenen utan några extranummer, trodde vi i alla fall. Ljuset tändes och bakgrundsmusik sattes på, men publiken vägrade gå hem, fortsatte att klappa och skrika i kör. Efter säkert en kvart kommer så plötsligt en nyduschad Benjamin ut på scenen igen, helt ensam och med bara en handduk virad runt höften. Sätter sig vid pianot och sjunger ett par smäktande ballader – och avslutar med strofen ”Tonight Madrid, you were The greatest”.
Dagen efter konserten ringde Benjamin som utlovat upp för en kort intervju.
Tack för en fantastisk konsert! Har det varit lika ösigt även på de andra spelningarna under turnén?
– Ja, det har varit ”Madrid-vibbar” över hela Europa, helt galet! Jag visste ju inte vilka förväntningar jag skulle ha inför min första Europaturné och hur publiken skulle vara, men det är fantastiskt att det har tagits emot så väl. Dessutom valde jag att göra 80 procent nytt material, så det var lite av ett vågspel, men vi märkte att fansen lärde sig låtarna längs vägen. Det kändes som en ”rock’n roll-turné”, och jag har verkligen fått utvecklas som artist.
Ja, det kändes lite som att vara på en liten alternativ rockklubb från förr…
– Det var lite vårt mål, även om jag själv inte har fått uppleva den tiden. Jag hade förstås gärna varit med när Elton John spelade i Los Angeles för första gången, på en liten nattklubb, eller på någon av Beatles tidiga Hamburg-spelningar. Vi ville ha samma typ av rock’n roll-ös, inte så mycket planering, utan så spontant som möjligt. Överallt har vi fått spela i väldigt coola lokaler med olika uttryck, en av dem var den klassiska gayklubben Heaven i London.
Vad var det galnaste eller mest oväntade som hände under turnén?
– Gud, det har hänt så jäkla mycket under den här turnén! Jag har fått stagediva, springa ner i publiken och sjunga, och i Madrid sprang jag ju in på scen direkt från duschen i bara en handduk, ha ha.
Till publikens stora förtjusning! Var det en spontan engångsgrej eller ditt nya ”partytrick”?
– Nej, det var helt spontant. Jag sprang direkt in i duschen efter sista låten eftersom jag var så jäkla svettig, men folk stod ju bara kvar så jag bestämde mig för att gå upp på scen igen efteråt. Ibland tänker jag dagen efter en konsert ”Hände det här verkligen i går?”. Det är det som har varit så himla häftigt. Efter Madrid-konserten fortsatte hela bandet till en jazzklubb där vi fortsatte att spela för spanjorer som inte har en aning om vem jag är. Vi har haft så himla kul under hela turnén, och har ätit massor av god mat! Att göra det man älskar tillsammans med sina bästa vänner är få förunnat.
”När vi var i Berlin mötte jag ett gaypar från Polen, två killar som hade träffats genom min musik och börjat dejta. Nu är de tillsammans och hade flugit till Berlin för att se mig; sånt blir man ju så oerhört rörd av. Det är ett minne jag kommer att bära med mig länge.”
Har du fått någon ”gay-following” ute i Europa?
– Verkligen, det är jag både förvånad och glad över! Till en del har det att göra med att jag var med i Eurovision 2018, vissa gayfans har varit trogna och hängt med sedan dess, och spridit min musik vidare till sina vänner. Och många gays har stått utanför konsertlokalerna på nätterna och velat få autografer och ta bilder. När vi var i Berlin mötte jag ett gaypar från Polen, två killar som hade träffats genom min musik och börjat dejta. Nu är de tillsammans och hade flugit till Berlin för att se mig; sånt blir man ju så oerhört rörd av. Det är ett minne jag kommer att bära med mig länge.
Du sjöng flera nya låtar på konserten i Madrid – är det möjligt att få en låtlista?
– Jag brukar kasta in lite nya låtar när jag får feeling, men kan tyvärr inte ge dig en låtlista eftersom låtarna ännu så länge är hemliga. Jag vill att fansen själva ska försöka lista ut vad de heter och så. Det har också varit ett sätt att testa nya låtar, vilka som funkar och inte. Någon låt får vi kanske jobba vidare på om den inte riktigt sitter. Efter varje gig har vi i bandet gått igenom låtarna och hur de har funkat.
På konserten berättade du att det kommer en ny skiva under året – kan du berätta lite mer om den?
– Jag kan tyvärr varken säga vad den heter eller när den kommer, men du har ju redan hört många av låtarna. Jag har gjort nästan hela skivan tillsammans med Salem Al Fakir, Vincent Pontare och David Stewart. Det är musik som är skriven för att spelas live. Det är ungt och sexigt, men andas ändå mycket 60- och 70-tal. Texterna beskriver mycket mig själv och var jag är i mitt liv. Om hur jag träffar tjejer som jag kanske inte borde träffa, mitt i natten, när man är ung och kåt… Eller när man är förkrossad, hoppfull, naiv… De handlar om ”den unga killen som drömmer stort”.
Jag vill också passa på att gratulera till utmärkelsen ”Sveriges bäst klädda man” på Elle-galan! Var det din stylist Dennis Bröchner som valde ut den röda läder-outfit du bar på turnén?
– Tack snälla! Självklart är det Dennis, jag jobbar bara med honom. Men det är fejkkläder, viktigt att poängtera, ha ha.
Har Dennis någon gång föreslagit något du själv tycker är lite väl vågat?
– Ja, mer ofta än sällan. När Dennis sätter på mig något jag inte riktigt vågar bära låter han mig gå runt i det i en kvart så jag får känna efter, och sedan säger jag vanligen ”kör”. Dennis har oftast rätt. Nu har vi jobbat så länge tillsammans att vi blivit oerhört synkade.
Du visar gärna upp din vältränade kropp på scen, och verkar vara väldigt bekväm med det?
– Jag tränar ju också sju dagar i veckan, ha ha. På något sätt så tror jag man slappnar av mer som artist om man är fysiskt naken, att man uttrycker sig annorlunda och vågar mer på scen.
Blir det samma typ av upplägg även på din kommande svenska turné?
– Den kommer att andas samma typ av ös, men vara mycket mer påkostad. Vi kommer att vara 12 personer i bandet och ha en produktion som det lagts ner både mycket tid och mycket kärlek på. Det kommer att bli jävligt fett!
Premiären för den svenska sommarturnén är på Sofiero Slott i Helsingborg den 18 juli. Innan dess några spelningar på festivaler i Norge och Danmark.
Uppdaterad 2024-04-23
