Hallå Thomas, hur kommer det sig att du är med i Robinson?
– Jag är bra på att baka och laga mat och har sökt till Hela Sverige bakar och Sveriges Mästerkock. Jag har gått till slutaudition på båda, men inte kommit med.  När jag precis varit på slutcasting för Mästerkocken ringde produktionsbolaget och frågade om en gammal ansökan jag skickat till Robinson, och om jag fortfarande var intresserad att vara med. Och det var jag, så man kan säga att jag kom med på första försöket.

Har du sett tidigare säsonger?
– Jag tittar ibland. Robinson urartade lite när man la till Gränslandet och att man tvingades se det också för att hänga med. Det blev lite mycket. Men i år blir upplägget lite annorlunda, och det gillar jag.

Hur tänkte du själv när du valde dina kläder som du ska synas i varje dag nu framöver?
– Jag gillar orange, och linnet hade jag bestämt mig för tidigt. För att dölja loggan sydde jag på en lök, och den står för lojalitet, ödmjukhet och att vara konsekvent. Bokstäverna bildar L.Ö,K och det är mina ledord i livet. Har du perfekt balans av dessa, vilket jag anser att jag har, då är du en perfekt människa. Och bandana har jag alltid på mig. Mina badbyxor köpte jag på shop.qx.se. Jag fastande direkt för att de var sexiga och snygga: Blåa med lite rödvitt på sidan.

Du hamnar lite på kant med folk i ditt lag i första avsnittet?
– Haha, ja. Efter första tävlingen där vi skulle ligga strax under vattenytan tyckte de att jag gjort dåligt ifrån mig. Men jag  fick panik och klarade inte flera kallsupar på rad. Men jag fick ju bra upprättelse när jag knäckte en avtalsförhandlare. Jag har varit företagsledare i 25 år och visste hur jag skulle gå till väga.

Du säger i synkarna att du vill manipulera de andra, är du inte rädd att framstå som osympatisk?
– Absolut inte. Det är en strategi för att klara sig, och jag är manipulativ på ett positivt sätt. Jag ser vem som är svagast och försöker lyfta fram de som är svagast i gruppen. Jag vill pusha för de svaga i samhället och försöka att lyfta fler som sticker ut istället. Min förebild är Kofi Annan, en man som inte sa mycket men gjorde så mycket mer. Han var manipulativ på ett bra sätt. Men jag skrattar åt vilken kille jag verkar vara i rutan just nu. Många bekanta tycker jag är en jävla gris för de tycker inte att jag är sån till vardags, men jag tycker det är roligt att se hur TV4 skildrar mig.

Träning är en viktig del i livet för dig har jag fattat?
– Ja, de senaste fyra åren har jag tränat konstant och fått ner min kroppsfettsprocent från 18 till 12. Jag äter bra och tränar flera dagar i veckan. Kroppen är ett redskap vi fått och den ska vårdas. Men man förstör den verkligen under Robinson, och det tar tre månader innan kroppen återhämtar sig. Och så tog det ytterligare två månader innan jag återvände till gymmet. Så det är verkligen en utmaning.

Du har varit öppen sedan mitten av åttiotalet, hur var det att inse att man ville vara med killar på den tiden?
– När jag var ung sa folk ”bögar, de knackar man ner”, och min syrra frågade flera gånger om jag aidstestade mig. Saker går som tur är framåt och jag är stolt att ha varit ihop med Lasse i 37 år. Vi bräckte Gardell och Levengood (skrattar). Vi har levt ett tryggt liv och jag är stolt över den jag är.

Du är tillsammans med Lasse sedan 37 år, hur träffades ni?
– Det var slumpen. Jag bodde i Kalmar och via annonser i tidningen hittade jag en kille i Ronneby och tog bussen ner. Jag stannade under helgen, men det blev inget mellan oss. Men så gick vi till hans kompis Lasse och drack lite vin på lördagen, och så kysste kompisen mig när min ”dejt” var på toaletten.  Inom en månad bodde vi ihop och inom två månader var vi förlovade. Så det sa mer ”pang” än ”klick”. Jag var ganska skör och Lasse tog hand om mig, och det har han fortsatt att göra alla dessa år.

Och du bor kvar i Kallinge utanför Ronneby..?
– Ja, sedan 1986. Jag kommer ursprungligen Karlstad, flyttade till Kalmar 1979 där jag bodde i sju år och sen flyttade jag ner till Lasse.

Hur var det med sexlusten på ön, slutar man tänka på sex?
– Det var det minsta man tänkte på med alla jobbiga människor och äckliga kokosnötter.

Vad gör du när du inte syns i tv?
– Just nu är jag konsult, och jobbar som kock på ett lunchställe. Jag hyr ut mig där jag behövs. 

Vad saknade du mest?
– Faktiskt ingenting. Jag har en liten vit vovve som heter Gunnar och efter tre fyra dagar tittade jag upp mot himlen och tänkte på Lasse och hunden, men jag blev aldrig ledsen utan gick in i ett annat stadie. Det var fullt fokus på att tävla och överleva. Man blev så utmattad av att svälta, att gå 50 meter på stranden var som att springa 50 minuter på löpbandet. All energin gick åt till tävlingarna, som tar en hel arbetsdag med gassande sol och mycket väntan.

Nagelfil är din personliga sak, varför?
– I bilen och vid tv:n har jag alltid en nagelfil. Det värsta jag vet är när en liten nagelbit går sönder för då vill jag dit och dra bort. Så det är ett tics att jag måste fila så det inte blir vasst. Jag använde den inte själv en enda gång, men tre andra tog den i bruk.

Namn: Thomas Bergkvist
Ålder: 58
Civilstånd: Gift med Lasse mellan 2012-2017, sedan dess skilda men lever som sambos.
Yrke: Egenföretagare/föreläsare
Ser helst på TV: Så ska det låta, Så mycket Bättre, och såna här realitys där folk renoverar hus utomlands. Vi ser också mycket film. Jag älskar skräck men det gör inte Lasse, så var tredje film får blir skräck.
Den skulle jag vilja åka till en öde ö med /: Eva Rydberg. Hon är en stor förebild, jävligt rolig, har skinn på näsan, håller kroppen igång och är mycket driven. Eller Putin eftersom hela världen hatar honom. Tänk att lära känna honom på djupet och förstå hur han resonerar…