Hur har reaktionerna varit för dem du visat?
– Filmen har visats på en handfull festivaler hittills och reaktionerna har varit väldigt fina! Det ska bli extra spännande att få visa den i Stockholm nu och se vad reaktionerna blir här.
Vad kan du säga om innehållet utan att avslöja exakt vad som händer?
– Filmen följer två arborister som får i uppdrag att ta ner ett friskt träd på en familjs bakgård. Varför trädet ska fällas verkar till en början helt obegripligt.
Hela arbetet startade med att jag kände ansvar över en situation som jag inte visste hur jag skulle hantera. Jag läste mycket om psykisk ohälsa bland HBTQ-ungdomar, och när jag sedan såg vad de andra nyheterna och artiklarna handlade om blev jag ganska upprörd. Hur kommer det sig att vi har kommit så långt inom många områden, men vi kan fortfarande inte ta hand om varandra?
HBT-aspekten i filmen är rätt stor, var det viktigt att visa att Samir var ”stadgad” för att ge honom tyngd i samtalet med Lukas?
– I just fallet med den här filmen ansåg jag att det var viktigt att visa en bild av hans förhållande, det skulle inte vara tillräckligt att endast höra om deras förhållande. Jag tror det finns personer som behöver se den bilden. Jag själv hann bli tonåring innan jag såg en bild av ett samkönat par som ”bara” fick vara ett par, och för mig var det extremt viktigt. Vi lever i ett överflöd av bilder idag, samtidigt som vi har bildbrist. Jag tror att många av oss bär runt på en bild, som har betytt mycket för oss, eftersom den synliggjort något. Jag har flera sådana bilder som har påverkat mig, och som varit viktiga för mig.
För mig är det viktigt att film speglar verkligheten på något sätt. Det behöver inte betyda hyper-realism, men för mig betyder det bl.a. att det alltid finns HBTQ-personer närvarande, lika självklart som att en film ska innehålla olika typer av kroppar. Film återskapar alltför ofta normkaraktärer, för att publiken snabbt ska inse något om karaktären (som i sin tur upprätthåller publikens bilder av vem som t.ex. är hjälte), en typ av ”auto-karaktär”. Det här sker även med minoriteter, ofta tillskrivs dessa karaktärer rollen som minoritet med tillhörande problem utan att fördjupas ytterliggare. Karaktären är: ”Kvinnan”, ”Transpersonen”, ”Invandraren”, ”Flatan” och ”Bögen”. Dessa karaktärer får sällan vara just en minoritet ”utan anledning”. Det är jag väldigt trött på. I mina filmer vill jag söka efter något äkta och då måste jag se till min omgivning och ge plats för de personer jag har omkring mig, och ständigt reflektera över alla val jag gör och varför jag gör dem.
Hur känns det att visa på Sthlms filmfestival?
– Det är jättekul att visa på Stockholms filmfestival! Filmen är inspelad i Stockholm och de flesta i teamet är även bosatta här, så det är som att visa på hemmaplan.
Vad har du på G framöver?
– Förutom att få visa Allt Vi Delar, så håller jag på att utveckla ett par projekt. Just nu arbetar jag med en experimentell dansfilm/fiktionsfilm. Filmen ska kretsa kring hur vi fungerar i grupp och upprätthåller normer om vi inte vågar reflektera och kritisera oss själva. Vi håller även på med postproduktionen för en annan kortfilm som vi gör tillsammans med forum SKILL och deras projekt ”Så funkar sex”. Det kommer bli en film om sex och samlevnad för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och/eller kognitiva svårigheter, som beräknas vara klar till våren.
TRAILER – ALLT VI DELAR (ALL WE SHARE) from Tjockishjärta Film on Vimeo.
Uppdaterad 2020-09-16
