RuPauls Drag Race Global All Stars startade med en smäll. Det blev catwalk direkt och vi lärde känna de tolv tävlande medan de äntrade scenen.
Supermodellen Adriana Lima var tacksam över att vara domare, och ett stort namn att börja säsongen med. Jag hade noll koll på mexikanska popsnäckan Danna, men hennes låt som var del 2:s andra lipsync var lika härlig som hon själv.
Det blir en annan klass när Ru och Michelle är med och dömer, man lyssnar och tar in. Jag är kanske inte helt ombord med koreografen Jamal Sims som fast domare. Han är varm och snäll, men lite menlös. Jag saknar humorn som Graham eller Alan (absolut bästa sidekickdomarna alla kategorier) har, och är inte lika bitchvass som Ross, Carson eller TS Madison kan vara. Nåja, alla nämnda utom Alan kommer att gästa under säsongen.
Alyssa Edwards är såklart säsongens stora stjärna, och det var ett fint ögonblick när Ru (aningen spelat) blev tårögd efter Alyssas talangshow och berättade hur stolt hon är över stjärnans framgångar. Alyssa är en gigant i sammanhanget och har verkligen blivit en stjärna utanför Drag Race-universum trots att hon aldrig nådde pallplats under sin säsong eller sin All Stars-säsong. Så detta är ju helt klart Ru´s ”redemption card” till Alyssa. Hennes talangshow var snäppet över de andra där varje steg kändes genomtänkt och kul (”The eyes are the tits of the face”). Bilderna från Alyssas tidigare säsonger visade hur mycket drag utvecklats sedan dess. Att vara glammig de luxe räcker inte. Men jag ser redan att Alyssa utvecklats och inte bara förlitar sig på glam. Humorn finns ju som alltid där, men hennes looks har utvecklats. Hennes snack med Nehellenia, Vanity och Gala om hur viktigt communityt är, var också en vacker stund.
Kween Kong var första aktens andra vinnare. Rättvist och väntat, eftersom blinkningar till etniskt arv brukar premieras i RuPauls Drag Race. Kween är cool, men jag kan inte sluta titta på hennes glossiga (nya?) läppar…
Och så Vanity Vain, som freakkin´ briljerade och tog hem andra avsnittets vinst. Vilken underbar start för vår älskade svenska stjärna! Vanity är, precis som under sin svenska säsong, en synkfavorit och får reagera mer än de flesta. Helt klart rättvist eftersom Linus fattat grejen: Var rolig, vass och ha självförtroende med glimten i ögat. Singeln Creatures of The Night är också en av de bättre singlarna en Drag Race-deltagare har släppt och hittar helt rätt i sin 80´s-nischade Dua Lipa-feeling. Att Vanity i det här läget är en frontrunner är ju helt ljuvligt.
Men hörni, jag är besviken över bristen på kritik från domarna i programmet. Allt var så himla ”fantastiskt och otroligt”, och det såg vi väl alla att det inte var. Jag antar att Ru och de andra vill vara snälla i första programmet när alla rest så långt för att vara med, men det gjorde att udden saknades. Vissa skulle ha behövt en släng av sleven.
Under sin säsong Kitty Scott Claus var en av mina absoluta favoriter, men här gjorde hon en klen entré med svajig sång och ett tamt nummer där låten verkligen inte satte sig. Skärpning! Förresten, visst kändes det som att Kittys klor blottades lite när Vanity kommenterade Kittys brittiska ”YOLO”-uttal?
Kanadensiska Pythia var en favorit i den kanadensiska upplagan och jag gillar hennes lekfullhet, särskilt hennes ruttna äpple-outfit var ljuvlig, men den långa humorlösa sagan var ett stort ”meh”. Franska Soa de Muse är klassig och jag älskar hennes synkar, men kabaretnumret lämnade mig helt oberörd. Hon tar sig själv på på liiite för stort allvar.
Gala Varo berörde med sin berättelse om sitt döda ex, och gjorde ett snyggt poledansande-nummer, men jag hoppas på mer framöver från säsongens ”trade”. Lite samma med belgiska Athena Sorgelikis som hade en snygg första inbunden catwalk, men som jag knappt minns i övrigt.
Men, åker inte tyska Tessa Testicle först så äter jag upp min ena testikel. Det trötta talangnumret testade mitt tålamod och hon är på en lägre nivå än de andra. Delulu, men gullig ändå.
Filippinska Eva Le Queen hade det mest underhållande talangnumret. Att börja med riskokning och sluta med drakkamp var genialt. Och hennes andra catwalk där hon kom in som en exploderande mynttunna var underbar. Brasilianska Miranda Lebrao blottade sitt hjärta om att hennes muskler förtvinar och att hon här genomförde sitt sista trapetsnummer. Numret var snyggt, och jag kände genast för ljuvliga Lebrao.
Och italienska Nehellenia visade sig vara ett ess i att dansa och posera. Jag gillar hennes underfundiga synkar och intressanta looks. Hennes berättelse om den goda relationen med sin far var så fin, och talagnumret var Eurovison-realness. Helt klart en dark Horse.
Så, just nu rankar jag:
1. Alyssa Edwards
2. Eva Le Queen
3. Vanity Vain
4. Nehellenia
5. Kween Kong
6. Miranda Lebrao
7. Soa de Muse
8. Pythia
9. Gala Varo
10. Athena Sorglekis
11. Kitty Scott Claus
12. Tessa Testicle
Slutligen, den allmänna uppfattningen är att Ru är flawless i sina outfits, men jag sticker ut hakan och tycker första avsnittets överdel satt väldigt märkligt över ”bysten”…
Men återigen: Hur stolta är vi inte över Vanity?
Or may I call her Vanity Win?
Drag Race Global All Stars visas på streamingtjänsten WOW presents Plus
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
