– Jag uppskattar att Malmöfestivalen satsar på mångfald och att ballroom representeras under festivalen så att den kulturen får ta en självklar plats i utbudet, berättar Ranya för QX.
Klockan 21 i dag fredag är det dags för Peace & Love Kiki Ball på scenen Fontänen vid Kaptensbron. Då bjuds Malmöborna in till en Vogue Ball på temat festival, där personer tävlar i kategorier som runway, face, lip sync och performance.
Detta betyder att det blir en Kiki-ball under Malmöfestivalen för tredje året i rad och Ranya har nu samlat tre domare från olika länder i Norden som är experter inom ballroom.
– Att hitta domare i det här fallet handlar om någon som står ut, har erfarenhet och kunskap att veta vad varje kategori går ut på. De har sett mycket vogueing för att kunna bedöma. När det gäller de som uppträder så bjuder vi inte in, utan folk förbereder sig för varje kategori och sen kallas man upp av en MC för att göra sin grej. Det har vuxit de senaste åren och nu brukar vi få hit folk från hela Europa.
Kiki-scenen är en yngre del av ballroomkulturen .
– Den är inte lika allvarlig. Man tränar på sin kategori och har kul helt enkelt, berättar Ranya, som även uppträder under Club Mermaid den 14 augusti och har ett dj-set kl 17 på Malmöscenen den 16 augusti under sitt alias 3asal (som grundade klubbkonceptet GAHBA Garage och är medlem i kollektivet FNGRLCKN).
Ballroomkulturen startade som bekant i New York, av och för rasifierade queer- och transpersoner som ansåg att dragkulturen inte var inkluderande nog. Den utövas idag av människor med alla olika könsuttryck och sexuella identiteter. Kulturen är under frammarsch och har genom populära tv-serier som Pose och Legendary fått allt större fäste inom queercommunityt. Att stjärnor som Beyoncé, som släppte albumet Renaissance helt inspirerat av ballroomkulturen, och Madonna, som anordnade en ball på scenen under sin senaste turné, synliggjort kulturen har också påverkat boomen.
Trots att kulturen de senaste åren vuxit sig väldigt stor i Norden har gemenskapen bestått och man har nära kontakt med varandra över landsgränserna.
– Vi i Norden har bildat nära band. Jag har varit verksam i över tio år och jag märker att fler och fler söker sig till communityt. De vill vara en del av ett community där de kan uttrycka sig som de inte kan i vanliga livet annars.
Ranya, som själv ser sig som en del av HBTQ+communityt har sedan tonåren gått på rave och arrangerat ungdomsgrupper. När hon blev äldre hade hon mer resurser, och började arrangera saker på egen hand.
– Att ta en större del i aktivism i olika former har alltid kommit naturligt. Och Malmö är lite som en alternativ lillasyster som omfamnar en queerkultur som kan vara underground, sunkigare och råare. Jag märker att Pride till exempel numer fokuserar mycket på queer lokal talang och det får folk att känna sig som en del av communityt. Vi har inga fasta samlingsplatser i form av gayklubbar eller gaybarer, men Malmö är en levande stad med mycket aktivister, arrangörer och producenter så det är ändå alltid saker på g. Och många kulturproducenter vill hålla igång Malmös queera scen. Det är därför vi till exempel får en plats på Malmöfestivalen.
