– Kort beskrivet är det en satirmusikal som blandar renässansmusik med folkmusik och hiphop. Den driver med samtiden genom att prata om vår landsfader som försökte bygga det Sverige vi bråkar om idag. Och så är det mycket trams och en och annan falukorv.
Hur föddes idén?
– Jag såg den amerikanska Hamilton-musikalen och blev ett stort fan. Jag kände att det var synd att vi inte har en sådan ”founding father” i Sverige, men sedan såg min syster Bianca en dokumentär om Stockholms blodbad och efter det började jag och Astrid Menasanch Tobieson skriva en musikal medan Thom Gisslén, som också spelar i musikalen, skrev musiken. Den tiden i Sverige stämmer mycket överens med där vi är nu: Då var det pesten, nu pandemin, det var frågor om nationsbyggande och vilka som får vara med och vilka som ska betala. Vi har bilden av att svenskar varit ett fredligt folk, men sanningen är att Dacke-fejden var ju typ en inbördeskrig. Och därtill fanns det mycket debatt om Vasa: Var han en tyrann eller en landsfader? Det finns mycket att säga om den svenska självbilden och det är kul att ta i den för att få perspektiv.
Och detta är en form av drag då du iklär dig Vasa- och Dacke-rollerna?
– Ja, jag spelar både Nils Dacke och Gustav Vasa. Vasa är en upphöjd karaktär med humor medan Dacke är mer allvarlig och dramatisk. Vi tänkte inte på att det var drag först för det var så självklart att jag skulle spela dessa roller, utan det var först när man tog på sig sitt skägg som man såg en dragking. Vår maskör Daniela Krestelic har gjort underverk med looken. Jag har aldrig varit en aktiv person inom dragking-scenen men mitt syskon Leffe som är kostymör har hjälpt mig hitta rätt. Leffe är aktiv inom dragscenen och har en sjukt kul karaktär som heter Marathong.
Gustav Vasa spelas nu på Sturehof från den 25 februari, och ni kör på söndagarna?
– Precis! Föreställningen är bara en timme så det är perfekt att ta ett glas bubbel och låta sig underhållas klockan 13 eller 19. Vi kör på övervåningen där man en matsal där det förut var bokaffär. Vi letade efter en rolig lokal som är kul att spela den i och i en teater blir det ett naturligt avstånd. Här kommer vi närmre, och utan att spoila så kan jag säga att publiken blir indragen… Men man behöver inte vara rädd (skrattar).
Är det några HBTQ+inslag i uppsättningen?
– Den behandlar inte sexualitet eller könsidentitet, men vi har en scen där vi tar i mansideal och hur man skulle se ut på den tiden och vad som är manligt kodat. Vasa har till exempel en blygdkasse, en bula på könet som växer ju mer makt han får. Tillslut är den 80 cm lång och hålls endast uppe av ett pärlhalsband, ett så kallat ”pearl necklace”.
Hur har er publik sett ut hittills?
– De är en spännande kombo av queerpersoner med näsring som sitter bredvid överklastanter. Vi spelar ju i maktens centrum där folk med pengar spenderar sin fritid samtidigt som många kulturintresserade som kanske inte är från en överklassklick kommer till oss. Jag är glad att vi skapat kultur på en plats där man inte förväntar sig den sortens skultur. Det krävs egentligen så lite för att ruska om och det krävs inte så mycket för att bryta isen.
Gustav Vasa – The Musical har nypremiär på Sturehof den 25 februari och för regi står Astrid Menasanch Tobieson och Saga Berlin.
