Så har det äntligen blivit dags att sparka igång årets Melodifestival, och vi gör det med ett av de mest svårtippade startfälten på länge och med två sprillans nya programledare.
Det blir mycket snack om Danmark så här tjugo minuter från Eurovisionstaden 2014. Flöjter bränns, ballonger rensas ut, brandtal hålls och sketcher om arbetsmoralen i vårt rödvita grannland betas av. Allting sitter inte klockrent, genrepet innehöll en hel del strul och missar det ska medges, men mycket är rätt kul och Nour och Anders känns som två väldigt säkra nybörjare. Det tar i och för sig en stund att anpassa sig till att det inte dyker upp ett enda shownummer signerat Edward af Sillén, men när vi kommer fram till Solna i början på mars kommer vi nog ha vant oss vid denna mer skämtsamma programledar-ton.
Men över till det viktiga: låtarna! Är Yohio ett one hit wonder? Får vi ett genombrott för någon av de många nybörjarna eller krävs det en eurovision-veteran som Helena Paparizou för att gå till final? Blir det dansbandsschlager eller knullig disco? Vi har svettats över dessa frågor hela veckan och nu har vi bestämt oss:
Till Final: Linus Svenning & Alvaro Estrella
Till Andra Chansen: YOHIO & Helena Papaparizou
Femma: Elisa Lindström
6: Ellen Benediktson
7: Mahan Moin
8: Sylvester Schlegel
…och här har ni våra betyg!
YOHIO ”To The End”
Ronny: QX QX
Jag och Andreas Johnson-skrivna låtar är ju inte direkt Yin&Yang i schlagersammanhang. Tyvärr, för Andreas är en fin kille och jag vill ju gilla könsöverskridaren YOHIO som framför den här radiorocklåten. Men med klen sång och en låt som påminner rätt mycket om den Ulrik Munther tävlade med i fjol är detta ingen kul historia. Jag både tror och hoppas på att det ”bara” blir en Andra Chans för mangarockaren.
Ken: QX QX QX
Jag ska säga direkt att den här Coldplay-låten med vibb av Ulriks låt ifjol, är på gränsen till en fyra i min värld. Jag håller den faktiskt som ett av de bästa bidrag Andreas Johnson haft med i den här tävlingen. Däremot blir jag inte klok på fenomenet Yohio. Småtjejerna faller i klasar, svenskarna höll honom som favorit ifjol och han lär säkert gå direkt till final ikväll – men jag ser bara en lite loj rocksnubbe i coola kläder med väldigt lågt BMI som gör samma armrörelser om-och-om-igen för andra året i rad… Men vågar någon tippa något annat än en finalplats?
Mahan Moin ”Aleo”
Ronny: QX QX
Till skillnad från ett Kinderägg är tre överraskningar i en inte alls kul i det här fallet. Eller kanske lite. För den här låten är ju bitvis Eurovisionhärlig med orienttoner, påhittat refrängord och läten som låter som duvors parningsrop. Men den är också obegriplig och stannar upp varje gång som man tror partyt ska börja. Jag säger det igen: Jag sätter inte ett coin på Moin.
Ken: QX QX
Det här är den typen av glad etno-blingad pop som mest hörs i Eurovision, men som nu äntligen hittat tillbaka till Melodifestivalen igen. Tyvärr känns det lite, lite för mycket som att tre riktigt bra låtar klippts ihop till en – och att den låten inte lyckats bli riktigt lika bra – för att ytterligare ett betygs-QX ska ramla på plats. Ingen skugga på Mahan Moin dock. Hon får gärna komma tillbaka med fler låtar i denna genre framöver!
Linus Svenning ”Bröder”
Ronny: QX QX QX
Det går ju inte att skriva om denna fina Kempe-låt om en kille som saknar sin bortgångna bror utan att nämna supersuccén Stiftelsen. Det bara är så. Är man cynisk så tycker man säkert att barndomsbilderna på den bortgångna brorsan som flimmrar förbi på scenen är smörigt röstfiske, men jag tycker det här numret balanserar fint på gränsen och bjuder på en tatuerad, lagom nervös, sångare som verkligen menar det han sjunger. Den mest givna finalisten i kväll, och därmed Melodifestivalen 2014:s första stora genombrott.
Ken: QX QX QX QX En lite mer cynisk person än jag skulle kanske tycka det här blir för mycket, när denna Kempe-Takida med stark text, på scenens skärmar ackompanjeras av bilder på Linus Svennings bortgångne bror och en hundvalp. Jag köper det dock med hull och hår! Jag som aldrig klarat av Stiftelsen eller Nordman tycker den här schlagervarianten är kalas och jag håller alla tummar för att det går bra för Linus ikväll.
Elisa Lindström ”Casanova”
Ronny: QX QX QX
Duktiga Elisa sliter allt hon kan med tonartshöjningar, manliga dansare och kameraflirtar medan hon vandrar ner på schlagerns glittriga trappa. Men det räcker inte. Casanova är och förblir en liten dansbandsbagatell som försetts med en Bengtzing-text och saxofonblås. Jag tyckte den var crap i början av veckan, nu är det min guilty pleasure-crush.
Ken: QX QX
Här har man som gammal schlager-fan gått och längtat efter att det skulle komma lite nytt, ungt blod som kunde gjuta liv i denna genre som ju bara finns i Melodifestivalen – och när sedan duktiga Elisa äntligen dyker upp så är det med en låt som inte alls är så mycket schlager utan mera ett renodlat dansbandsgung anno 1988… Vad hjälper det då att Elisa och hennes dansare kämpar med alla schlagerattribut så att svetten lackar? En bit, faktiskt. Men inte ända fram.
Alvaro Estrella ”Bedroom”
Ronny: QX QX QX QX
Min favorit den här veckan! Snyggt slicke Alvaro juckar, linjedansar och poserar sig genom en Maroon5-blingad modern poplåt om att knulla lite var och här. Med sina ”boom-boom”-hooks och ett nummer som tack och lov inte är iscensatt enligt konceptet ”ung-pop-kille-med-två-dansare”, är det här vad jag hoppas barnen och teensen lyfter luren för på lördag.
Ken: QX QX QX QX QX Jag fullkomligt tok-älskar denna mansslyniga sex-pop där snygga Alvaro textmässigt ligger sig igenom hela lägenheten utan att hamna i sovrummet. Låten är grym, numret är en snygg mix av Mello-klassikerna ”band på scen” och ”dansar-snubbar” och det används både rullband, glasburar, maffiga skrevgrepp och rörliga mickstativ under dessa fantastiska tre minuter. En av årets bästa låtar och jag kommer hålla alla kroppsdelar jag har för att Alvaro ska hamna bland de fyra i topp.
Ellen Benediktson ”Songbird”
Ronny: QX QX QX
Tänk Dusty Springfield/Cilla Black så förstår ni varthän det barkar. En finstämd och söt liten melodi framförd av den här tävlingens bästa sångerska. Unga Ellen skulle kunna gå genom rutan om det vill sig och i bästa fall Marie Lindberg-skrälla, men jag tror inte att det händer. Mest för att den där armhårsresarmagin aldrig infinner sig, hur mycket Ellen än tar i och hur fint de stora spotlightsen gnistrar bakom henne där hon står på pucken ute i publikhavet.
Ken: QX QX QX
Ellen Benediktson är alltså tjejen SVT upptäckte i våras när de anlitade skolelever i Malmö för att hoppa in för Eurovisionartister under tidiga ljus- och kamerarepetitioner. Och det är inte svårt att förstå att de blev imponerade; Ellen har en fantastisk pipa och sjunger skiten ur de flesta artister denna vecka (och då är det ändå ett sångmässigt ganska starkt startfält). Låten är väldigt vacker med en fin vibb av 50-tal, men med Ellens fläckfria röst tycker jag den känns lite enformig, eller möjligen ”för duktig”, för att jag ska tro den har chans att gå direkt till final. Klart häng på Andra Chansen, dock.
Sylvester Schlegel ”Bygdens son”
Ronny: QX
Proggpoppig låt med plinkande piano och småunderlig sångröst. Den fina nostalgiska texten får visserligen en stjärna i kanten, men nä. Sist i min bok och sist på lördag.
Ken: QX QX
Även om jag var ett stort The Ark-fan så kan jag inte säga att den här sjuttiotalsproggen från Sylvester Schlegel sätter några djupare spår hos mig. Det är en hyfsad indiepop-låt med fin självbiografisk text, och det är kul att den och Sylle är med, men jag har inte direkt längtat efter varje genomlyssning den här veckan och den lär knappast ha någon chans på att hamna i toppen.
Helena Paparizou ”Survivor”
Ronny: QX QX QX QX
När jag hörde den här midtempolåten med powerrefräng under uppspelningen på hotellet i onsdags, så var jag måttligt imponerad. Men när jag såg Helena repa på torsdagen så blåstes jag av stolen. Vilken Carola-kraft! Vilken starpower! Helena sjunger grymt och lyfter den här radioplågan till himmelska höjder. Jag hoppas så innerligt att Helenas debut i Melodifestivalen blir framgångsrik, och att det på efterfesten på lördag dansas glad grekisk ringdans.
Ken: QX QX QX QX
En riktigt, riktigt grym låt som lyfter ytterligare några hundra snäpp när Eurovision-vinnaren Helena Paparizou visar hur man ställer ett rejält skåp på en schlager-scen. Det här är en låt som det känns som att flera artister skulle kunna slåss om att få göra även utanför denna tävling och den enda låt i kväll som jag får finalvinnare-vibbar av. Dessutom tror jag att den i motsats till många andra här i Malmö skulle funka riktigt bra i Köpenhamn.
Uppdaterad 2016-11-15
