Hon är verkligen enastående, den där Penélope Cruz. Och efter Parallella mödrar och Smärta och ära börjar ju ”Cruz som snygg, sårbar morsa” bli en egen genre i sig. Cineaster med förkärlek för sydeuropeiska familjedraman: se hit!

Annons
Annons

Nu har hon blivit utlånad till Italien för att spela frisinnad trebarnsmamma i 1970-talsmiljö. En ljuvlig roll, som dock nästan överskuggas av unga debutanten Luana Giuliani. Filmen tar 12-åriga Adrianas perspektiv, och skildrar hur familjens äldsta dotter börjar undra om hon är en pojke. Detta i en tid då ”queer” och ”hbtq” ännu var främmande begrepp.

Regissören, själv transsexuell, hämtar mycket inspiration ur den egna barndomen. Jag önskar att hans film hade mer att berätta, eller gjorde mer för att beröra. Men det är en mysig värld att kliva in i. Färgsprakande miljöer och musikalinslag ger en lekfull inramning åt en empatisk coming-of-age-historia.