I går var det dags för vår älskade Berlin-queen att checka ut ur Drag Race Sverige. Santana Sexmachine föll mot Fontana i Euphoria-lipsyncen, och fick fara hem. Så vi vill såklart veta allt om hennes uttåg, vad hon ångrar, och vad som händer nu.
Hur var det att lämna Drag Race Sverige?
– Det var så konstigt att kolla på det igen. Att återuppliva alla traumatiska minnen. Det tog faktiskt rätt lång tid att processa efter att jag lämnat, och jag trodde det skulle blir jobbigt att se igen. Men jag är stolt över det jag gjort i programmet och tyckte det kändes rätt bra trots allt.
Jag fick lite känslan av att du gett upp under lipsyncen…?
– Helt ärligt så var jag slut. Jag var jättetrött och jätteförvirrad och hade inte kopplat att jag var i botten förrän jag lyssnade igenom lipsync-låten innan vi skulle få veta vilka som skulle mima för våra liv. Det var en svår grej att hantera för jag känner att jag gjort bra ifrån mig genom tävlingen och trodde inte att det var min tur… Man kan se jag är arg på mig själv över att jag var i botten.
Vad var det som gick fel?
– Jag hade en look som inte ens var klar när jag åkte till inspelningarna. Så jag ägnade all ledig tid mellan inspelningsdagarna till att sy och fixa ihop den. Bara den första klänningen var klar när designern blev sjuk så han lämnade allt typ till mig och ba: Nu får du ta över. Och det blev inte i nivå med allt annat jag visade upp. Det var ett trainwreck.
Jag hade dig som en finalkandidat, kände du att du hade ett flow i tävlingen?
– Jag hade flow i de första två avsnitten, men sen när jag inte vann andra avsnittet kände jag att det är något som jag gör som inte är tillräckligt. Och där började jag en frustrerande spiral. Jag började fundera på hur jag skulle imponera på domarna, och då tappade jag lite av mig själv. Man måste vissa allt av sig själv i den här tävlingen, hela tiden. Och sen levererade jag inte när jag fick mima för mitt liv.
Vad är du mest stolt över?
– Att bomba lipsyncen framför Loreen var ganska ikoniskt (skrattar). Nej, men jag är stolt över mina looks. Det är så många outfits som blev bra, och särskilt kandelaber-looken är jag stolt över. Jag är också stolt att jag vågat vara mig själv i tv. Jag har varit mobbad genom livet för att jag varit mig själv och nu är jag glad att jag var mig själv när jag var med i tv. Jag är precis så där i verkligheten, skämtar mycket, är glad och slänger dumma kommentarer.
Du bor ju i Berlin till vardags, hur är drag i Berlin jämfört med den svenska?
– Det är väldigt intressant att ha bott här i fem år och ta dragen som inspirerats av Berlin till Sverige. Att anpassa den till ett svenskt klimat utan att tappa essensen av vem jag är. Ibland känner jag att det var lite svårt att bli förstådd, och folk verkar tror att jag är en ”punk rock bitch” men jag lyssnar ju på schlager! Jag är ju en mix av båda Berlin och Sverige.
Vem kom du närmast under inspelningarna?
– Jag kände Admira sedan tidigare eftersom vi jobbat ihop, så vi var nära. Men jag kom också nära Vanity. Vi blev de där skitsnacktjejerna som tog rökpauser och snackade en massa när vi fick chansen.
Känner du att du blivit rättvist skildrad?
– Ja, i allt förutom det här. Jag tycker inte att min runway var så dålig, så jag var chockad över kritiken. Och man kan se det i mitt ansikte. Samtidigt, det är ett är ett tv-program och det ska vara drama. Oavsett hur det gick för mig så var det en bra avsnitt och jag är glad att kunna bidra till underhållningen.
Ångrar du nåt?
– Vissa saker ja, men samtidigt gjorde jag det bästa i situationen. Jag ångrar att jag inte höll uppe fokuset när det var dags att mima för våra liv och det kan man se. Jag kommer inte ihåg nåt av lipsyncen för jag var bara så arg och frustrerad. Jag ville verkligen vara kvar.
Jag tycker aldrig att vi riktigt lärde känna dig, vi fick ingen riktig story om vem Santana är. Håller du med?
– Jag håller definitivt med dig. Alla har ju sin story och jag snackade hela tiden och sa saker som klipptes bort. Jag fick inte dela med mig om livet i Berlin, om svårigheterna i Berlin, att jag går igenom missbruksproblem och att jag hade varit nykter i tre månader inför inspelningarna. Det är en daglig kamp för mig hela tiden och det hade jag velat prata mer om.
Mådde du sämre efter att du lämnat programmet?
– Ja, jag mådde inte bra. Jag var i sån chock när jag åkte ut, och det var svårt att gå tillbaka till verkligheten efter att ha levt i Drag Race-ubblan sedan första samtalet om att man kommit med. Så jag pratade mycket med psykologen de hade på plats, och hade bra stöd av de andra deltagarna och andra vänner för att kunna resa mig igen. Jag har alltid haft svårt att skilja på mig själv och min dragkaraktär, och när jag åkte ut gjorde jag mig själv besviken. Det var tufft att ta in all kritik eftersom jag tog det så personligt. Men det är bara att ta sig igenom och nu är jag glad att jag också har min fandom, som supportar mig,
Vad innebär missbruksproblem?
– Vi har alkoholism genetiskt i släkten, och jag vet att det är något jag måste passa mig för. Och i Berlin är det det lätt att få utlopp för sitt beroende. Jag har haft svårt att sätta pli på mig själv och det har tidvis blivit mycket med allt. Jag har haft perioder jag varit nykter men just efter Drag Race kände jag att jag måste få utlopp och släppa allt. Men nu har jag kommit tillbaka till en bra plats där jag har pli på mitt beroende. Men jag slåss dagligen.
Kan vi se dina planerade looks som du nu inte får visa i programmet?
– Jag kommer visa i dem i sociala medier. Alla bilder är klara och ser fantastiska ut. Jag kommer ha plaggen tio år framöver eftersom det var så dyrt att få till dom (skrattar).
Du har en drag-förflutet med Leo B på Torget?
– Ja. Jag hade varit ute på lite barer och klubbar i drag och hört om att om man ville uppträda så skulle man höra av sig till Leo B, som hade koll på dragscenen i Stockholm. Så jag ringde upp henne och kommer aldrig glömma det. Det första hon frågade var ”Jaha, vad vet du om mig då?” (skrattar). Sen bokade hon in mig på torsdagen och därefter körde jag med henne och bildade dragduo med min polare Pepper. Och efter det gigade jag på andra ställen med bland annat Admira och Imaa.
Varför flyttade du till Berlin?
– Jag var 22-23 och var väldigt trött på Sverige. Livet stod stilla och jag ville göra nåt nytt spännande. Min polare Pepper hade flyttat till London och jag skulle flytta dit också men det var för dyrt. Så Pepper tipsade om Berlin och eftersom jag ville ha en utmaning så blev det så. Jag kände inte en själ där och fick lära mig språket från grunden, och gjorde misstaget att flytta i september. Berlin på vintern är så jäkla ocharmigt så det var bara att bita ihop och köra. Men Berlin har ett fint dragcommunity med alla typer av drag, och jag hade turen att komma in snabbt i communityt.
Var kan man se dig i Berlin?
– Jag har haft olika stamställen men Schwutz är jag på då och då. Jag och min kompis Alexis har vår show där under House of Sexmachine. Men jag hoppar runt lite på olika barer och åker ibland till Köln för att uppträda, som är ett kul ställe.
Vad händer nu?
– Det blir intressant att se vart drag-karriären tar en. Jag har ju bara levt min Drag Race-resa genom sociala medier. Men jag kommer till Stockholm under påsken för att träffa mina fans och uppträder på Backdoor på fredag med Vanity. Sen är jag gäst på Sfurp på Amaranten på söndag, Och så är det bara att kolla in Grindr om nån vill hooka upp, Jag måste ju utnyttja min stardom (skrattar).
Slutligen: Fan vad jag älskade din exit-line!
– Haha, tack! Jag hade tänkt att säga det jag sa i drugstugan efteråt, ”So long, gay boys” från filmen Baksmällan. Men Pepper hade en roligare idé, och det var det här med ””You know what they say: Only RuPaul can judge Me”. Jag tyckte det var så kul men lite elakt. Men när jag åkte tänkte jag ”fuck it” och det var en sån skön känsla att gå ut när jag hörde att alla skrattade och applåderade. Jag kände mig som ”The Baddest Bitch” i High School som just blivit utkickad av rektorn.
Uppdaterad 2023-04-03
