Är det någon inom regnbågssfären som är lika produktiv som Julia Alfrida? Nu är QX-omslagsperson för juni aktuell med ännu en singel, Pride Parade, där Julia tar upp internaliserad homo- och transfobi.
Vad handlar låten om och hur kom den till?
– Låten kom till av att jag kände att jag behövde skriva om den jobbiga/tyngre delen av vad det inneburit för mig och fortfarande innebär att växa upp och vara hbtqia+ person idag. Jag kände ett behov av att få utrycka den dystra verkligheten av internaliserad homofobi och transfobi som jag upplevt genom livet och fortfarande kan känna att jag upplever än idag, fastän i betydligt mindre skala än innan jag kom ut.

Låten tar upp internaliserad homofobi och transfobi, förklara lite vad det innebär?
– För mig innebär de två begreppen att den fobin och det hatet som vissa människor har gentemot hbtqia+ personer i det heteronormativa samt cisnormativa samhället vi lever i speglar mig som hbtqia+ person. Det skapar en rädsla hos mig som gör att jag, undermedvetet eller ej,  axlar den fobin och skapar ett sorts självhat. En ”faller för samhällstrycket” och försöker sorgligt nog passa in. I texten flirtar jag även kanske lite utmanande med några av kristendomens budskap. Detta gör jag i syfte att väcka både tankar och känslor. Jag reflekterar framförallt kring hur kyrkan som maktinstitution förtryckt hbtqia+ personer, både i ett historiskt perspektiv men även idag på vissa platser i världen. Med det menar jag inte alla människor inom kyrkan och vill inte dra alla över en kam. Jag känner människor och framförallt hbtqia+ personer inom kyrkan som har fina värderingar och som gör deras kyrka och församling till en trygg plats för alla människor oavsett sexuell läggning, kön eller identitet. Dom människorna skriver historia idag och leder vårat samhälle i en bättre riktning varje dag. En del av min inspiration för den här låten kommer från termen ”conversion therapy” som man enkelt kan googla om man inte redan är bekant med begreppet.

Det har gått ett tag sen du kom ut som icke-binär, hur har det emottagits och hur känns det idag?
-Att vara icke-binär känns helt rätt och jag känner mig trygg i det. Jag har inte känt av någon större skillnad förutom att vissa i min närhet frågar vilket pronomen jag helst föredrar mellan hen och hon, vilket jag uppskattar. Jag blir väldigt glad och smått överraskad när någon tilltalar mig som hen utanför min queera umgänges krets. På grund av att jag fortfarande använder båda pronomen hon och hen så tror jag att det skapar en sorts bekvämlighet hos folk jag känt länge som gör att de inte försöker utmana sina gamla vanor så värst mycket.
Kommer du själv att gå/åka i paraden?
– Ja, jag ser fram emot att gå i paraden i år, det ska bli så härligt! Det är alltid viktigt att gå i paraden, men i år i känns det också extra viktigt att marschera med stolthet i och med det som hände i Oslo nyligen.
Vad händer under Stockholm Pride för din del?
– Jag ska gigga på Kista-Rinkeby Pride den 2 augusti vilket känns väldigt roligt! Utöver det har jag inte så mycket spikade planer ännu förutom att jag framförallt ska försöka njuta genom att umgås med alla kära vänner och fina människor inom vårat community på ett eller annat sätt. Jag längtar!