Frida Selander har släppt åtta skivor och beskriver sin musik som gubbqueer.
– Det är så tråkigt när man ska kategorisera vilken typ av musik man spelar. Pop eller rock säger ju egentligen ingenting. Jag försökte benämna min musik som något annat än alternativ rock, och då blev det gubbqueer. För jag har den ena foten i gubbrocken, lite amerikanskt så där, typ Bob Dylan, och den andra foten i den feministiska, queera, världen.
Hon menar att både hennes texter och scenspråk är feministiska.
– Texterna genomsyras av min uppfattning av livet.
Vilken är din uppfattning?
– Haha. Fan, det var en stor fråga. Men jag pratar ju om hur jag möter människor och vilka relationer jag har. Musik som skrivs av kvinnor som handlar om kärlek till kvinnor finns det ett ganska litet utbud av. Speciellt i radio och i tv. Där är det mycket heteroromantik.
I kväll bjuder Frida på både gammalt och nytt. Det blir några covers och hon hoppas på intressanta möten.
Hur ska det bli att spela på Judy’s?
– Jag gillar lokalen. Den är intim och liten och det blir en liten grottig känsla. Scenen är inte hög, så man kommer nära varandra. Det är så tråkigt att Roxy och Judy’s ska stänga. Jag vet fortfarande inte om det är sant. Det känns osannolikt …
Anna Högkil hoppas att alla i publiken efter spelningen kommer upp till restaurangen. Hon och Roxy-Clara lovar att göra allt för att se till att den här söndagen blir något alldeles särskilt, bland annat genom att intressera sig för hur gästerna vill ha sin entrecôte och fråga om allt är bra och skaka hand och ryggdunka.
Ska du ha en entrecôte Frida?
– Haha, nej jag är vegetarian. Men jag vill ha en ryggdunk och en kram, säger Frida Selander.
Uppdaterad 2018-03-22
