Sofia Rönnow Pessah är en utbildad jurist från Malmö och har bott i Nederländerna och Frankrike innan hon landade i Stockholm för sju år sedan. Sofia har främst arbetat med migrationsrätt, och jobbar nu som policyrådgivare för Europafrågor på Rädda Barnen. Just nu är det särskilt fokus barn och deras familjer från Ukraina.
Hur mycket är baserat på verkliga händelser, och bygger den på dina upplevelser?
– Även om jag och huvudpersonerna i mina romaner kan dela vissa erfarenheter utforskar jag i romanerna ett annat sätt att se världen snarare än att genomföra någon slags självrannsakan. Jag hade redan börjat skriva på romanen när jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom och tog då tillfället i akt att se upplevelsen genom huvudpersonens ögon. Jag kunde därigenom utforska hur någon med hennes syn på världen skulle uppleva vissa saker jag själv varit med om tillsammans med andra frågor. Den inre konflikten av att vara en sjuk läkare var till exempel väldigt spännande att utforska i intervjuerna med sjukvårdspersonal jag gjorde som bakgrundsresearch.
Bisexualitet tas upp i båda dina romaner, varför är det viktigt för dig?
– Jag tycker samhällets påverkan på förutsättningarna att upptäcka sin bisexualitet är otroligt sorgligt och intressant. Det jag utforskar i mina romaner är nog snarare förnekelsen och den inre konflikten som kan uppstå hos vissa bisexuella. Det är lätt att fastna i binära samtal om sexualitet och identitet vilket försvårar för möjligheten att upptäcka och acceptera en bisexualitet. Det finns fortfarande en del misstänksamhet kring äktheten i bisexualitet uppfattar jag det som. I en del straighta kretsar uppfattas bisexualitet som posering eller som något rent sexuellt, och i en del queera kretsar kan man uppfattas som en svikare eller opålitlig. Det är såklart en förenkling, men sexualitet är fortfarande så känsligt att jag tror att det finns en trygghet i tydlig kategorisering. Jag är övertygad om att den mänskliga erfarenheten egentligen passar sig ganska dåligt i allt för snäva fack och i det tycker jag att relationen till bisexualiteten är viktig att utforska.
Varför är bisexualitet så osynligt, trots att många personer ändå lever som just bisexuella?
– Ett skäl tror jag är att bisexualitet lätt försvinner i tvåsamheter som de flesta ändå väljer att leva i. Om man bedömer en bisexuell person efter deras nuvarande partner kommer personen alltid kunna bedömas enligt binära parametrar. En annan faktor är att det finns en svårighet med att komma ut till något som uppfattas som odefinierat. I ett heteronormativt samhälle med fokus på tvåsamheten kommer det alltid finnas en lättnad att tillhöra normen. Det kan vara svårt att lämna normen när man längtar till snarare än bort från något. Med det menar jag inte att det egentligen är ett val, även om det kan framstå som det. Om man nu attraktionsmässigt ”kan” dejta alla kön, då är det väl enklast att välja normen? Men det är inget val. Att förneka delar av sig själv är att förlora förälskelser, framtider och vänskaper som annars hade funnits. Att inte få lära känna hela sig själv är att förlora en del av sitt liv.
Hur upplever du att folk reagerar när du berättar om din sexualitet?
– Som bisexuell upplever jag att behöver komma ut lite hela tiden. Folk ser en nog ofta utifrån ens senaste relation eller dejt.
Hur kan dina romaner påverka den offentliga synen?
– Jag tror alla berättelser som visar ett annat sätt att ordna sitt liv på än normen är en ökad möjlighet för människor att leva friare liv. Jag har föreläst för gymnasieklasser om min första roman några gånger. Under varje pass har möjligheten funnits att skriva anonyma lappar. Flera gånger har någon i klassen skrivit om att de inte visste att det gick att – som huvudpersonen – förstå att hon attraherades av kvinnor trots att hon bara dejtat män. Jag tror att en del av de eleverna fick en lite bredare syn på sin egen sexualitet i det.
Vad är det vanligaste dina läsare hör av sig angående och vill prata om?
– När det gäller Männen i mitt liv var den överväldigande majoriteten av de som hört av sig kvinnor som känt igen sig i huvudpersonen Sonias ensamhet och utsatthet i sexuella sammanhang. Förtvivlan kring svårigheterna att bli hörd och få sina behov förstådda, och svårigheterna att själva förstå och lyssna till sina gränser. De personer som inte är straight har oftare plockat upp den vad jag tyckte var ganska tydliga bisexuella tråden, vilket många andra missat.
Slutligen, berätta lite mer om dig!
– Jag bor ihop med vänner i ett minikollektiv tillsammans med en hund som heter Belano som vi adopterade i somras. Jag gillar att dricka öl med vänner och drömmer om att en ordentlig queerbar ska öppna upp i Stockholm. År 2022 hoppas jag på att jag får bli riktigt jävla kär.
Välj mig kommer ut 19 april.
