Programledarna Maiju Ristkari och Laura Hagström pratar om aktuella hbtqi-ämnen så som minoritetsstress, identitet, skolväsendets betydelse samt att komma ut.
Så, Maiju, hur kommer det sig att ni startade podden?
– Vi tyckte att det saknades någonting för hbtqi-communityt i svensk radio. Vi vill vara en podcast, en kompis, som man kan hänga med som hbtqi-person. Vi vill även säga till straighta cisfolk att vi finns – vi är riktiga människor och lever i samma värld som er och så här ser vårt liv ut. Avsnitten är på finska med svenska inslag.
Eftersom Sverigefinnar är den största minoritetsgruppen i Sverige vill den här podden skapa ett rum för just det communityt.
– I Sverige ser man sällan den finska kulturen. Vi vill lyfta hbtqi-Sverigefinnar. Det pratas sällan om dem. Vi vill att de ska känna sig inkluderade och trygga med att komma ut.
Berätta, vad handlar podden om?
– Podden behandlar aktuella hbtqi-frågor i Sverige. Om hur hbtqi-ungdomar mår, hur det är i skolorna och på hbtqi-seniorboenden. Vi kollade även om verkligheten stämmer överens med lagstiftningen.
Maiju identifierar sig som queer och bor tillsammans med sin fru och deras barn. I podden delar hon tillsammans med programledarkollegan Laura sina dagliga erfarenheter av att bli antagen som heterokvinna.
– I första avsnittet Att komma ut pratar vi om hur det var för oss att komma ut. Nästan varje dag blir vi bemötta av folk som antar att vi har pojkvänner eller män. Jag får ofta höra kommentarer som ”jaha du har barn, vad gör din man?”. Vi diskuterar microstunder – stunder då man gång på gång måste komma ut i vardagen.
Vad betyder egentligen ”Ihan homo juttu”?
– Översättningen låter inte helt rätt på svenska men det betyder ”helt homo grej”. I Finland ses homo som ett skällsord. Vi ville ”own the word” och visa att homo faktiskt är någonting jättefint.
Vad har ni fått för respons så här långt?
– Vi har fått jättemycket uppmärksamhet. Folk säger att de har gråtit och skrattat till podden.
