Först och främst: Du vann måndagens tävlingen och fick välja ditt lag. Jag fick en chock framför tv:n när du sa att du valde Annki först av alla! Varför?
– Haha! Vi fyra utmanare hade suttit i tre dygn och läst info om alla deltagare i den här boken vi fått av Anders. Alla fyra hade kommit fram till att Annki verkade vara världens härligaste och varmaste person, någon som håller ihop ett lag. Jag kände ingen, och funderade på hur jag skulle känna mig trygg i en ny grupp, och hon kändes mest genuin, en mamma som håller ihop alla. Men sen blev jag ju jättestressad när Rickard valde Dennis så då valde jag också en stark kille, Elias. Min taktik var också att inte välja en ung stark kille som var lik mig själv eftersom det hade skapat konkurrens med mig, så jag tänkte att om jag valde ett mer mixat lag så skulle jag värderas högre.
Något val du ångrar idag?
– Inte just då… Men i efterhand, när jag pratat med Sophia och lärt känna henne, så känner jag att jag borde valt henne. Jag är ledsen att jag valde bort henne.
Hur var den där balanstävlingen, det var kross från dig och du vann överlägset!
– Det var kul. Jag trodde det skulle vara svårare innan jag kom på en taktik där jag ställde klossarna lite snett i en vinkel så de blev mer stabila. Det, och att jag var lugn hela tiden gjorde nog att jag vann.
Hittills har vi fått se dig rätt mycket, är du nöjd med hur du framställts?
– Det är jag faktiskt, det är ju det man är mest nervös över. Men det känns bra.
I tisdagens program lär du känna dina nya lagkamrater och det blir en snackis om dina stora händer, har du exceptionellt stora händer?
– Haha, jag kommer knappt ihåg vad vi pratade om! Allt var så konstigt den kvällen, jag hade lärt känna Wilma rätt bra och helt plötsligt var jag med en massa människor jag inte kände. Men ja, jag har ganska stora händer, det är nåt man fått höra genom åren. Det har inte varit en nackdel när jag utövat jujutsu.
Så är det sant vad de säger om stora händer? Stora händer…
– …stora skor? (skrattar). Japp.