Lili & Susie till Så Mycket Bättre.
Jag var tvungen att gnugga ögonen och läsa det en gång till. Har TV4:s succéprogram äntligen tagit sitt förnuft till fånga och ger oss nu The Sisters?
Duon som satte svensk discopop på kartan och som under sent åttiotal fick mig att tapetsera pojkrummet med Okej-posters på Sollentuna-syrrorna. Tjejerna som alltid, vad de än gjorde, aldrig fick mer än en tvåa i betyg i kvällstidningarna, trots att de belönades med drivor av guldskivor, sålde ut folkparksturnéer och ett tag var den 11:e mest populära artisten – någonsin – på Trackslistan. Blondinerna som gav oss hits som Oh Mama, Okey okey, Bara du och jag, We Were Only Dancing, Whats The Colour of Love och Enkel Resa.

Annons
Annons

När videon till klassikern Oh Mama (med Ankie Bagger dansandes i bakgrunden) kom, sades systrarna riva ner 30 års kvinnokamp på tre minuter.
Inget kunde vara mer fel.
Lili & Susie fortsatte ju den påbörjade kampen, fast på sitt sätt. De visade att man kunde vara en stark talangfull brud som slogs för saker man trodde på samtidigt som man var en snygg blondin i magkort tröja, och färgstarkt läppstift (i rött eller peach). Att systrarnas stenhårda kamp för djurens rätt, och mot djurförsök, alltid gjordes till åtlöje stör mig än i dag.
De var unika på den svenska popscenen. För ingen hade gjort det syrrorna Päivärinta gjorde. De var de hemvävda men coola brudarna från förorten med en agenda, som ägde sin sexualitet och samtidigt gjorde pop för massorna. De var Sveriges Madonna, Kylie, och Gaga.

Lili & Susie visade att Sverige kunde få fram två tvättäkta popartister som sjöng kommersiell dansant listpop. Australien och Storbritannien hade en Kylie Minogue, vi hade två. Uppbackade av låtskrivartrion Norell/Oson (Ola Håkansson och Tim Norell) och ibland med Alexander Bards magiska fingrar, fick vi nämnda hits plus en av alla tiders snyggaste midtempoballader, vemodiga Robert & Marie. De ägde listorna i slutet av åttiotalet.
Och att de uppträtt på i princip varenda gayklubb och Pride-scen behöver väl knappast nämnas?
Listettan Whats The  Colour of Love är och förblir ett fint litet regnbågsanthem.

Det är så rätt att de nu får chansen att ta plats i ett av Sveriges största tv-program. Berätta sin story, ge sina upplevelser hur det var att som unga blonda popbrudar slå sig fram i en mansdominerad bransch.

Och när Lili & Susie nu äntligen ansluter sig till Så Mycket Bättre-familjen ser jag äntligen ett lysande tillfälle att ge oss tv-tittare det vi vill ha: Dansant Lili & Susie-pop i samma skola som Mello-hiten Show Me Heaven, som var ett stycke briljant uppdaterad discopop i samma genre som de en gång frälste Sverige med, och som blev deras signum. Kan de göra allt Petra Marklund gjorde första gången hon var med i SMB, men misslyckades med när hon var med för andra gången i fjol och ge oss den dansanta powerpop  som vi så desperat saknar just nu?
Svaret måste bli Okey okey.