Så kul att se de fem första minuterna innan Cirkus Carola rullar in med krukväxter, ananas-badring och parasoll. För från tokchillat mys är det helt klart en annan dynamik med La Carola. Det är onekligen en superstjärna som rullar in på Grå Gåsen och tar sin rättmätiga plats. Hon är verkligen unik på det sättet att hon förändrar ett rum när hon gör entré.
Första låt för kvällen blev Danny som gjorde Petters Du vet att jag gråter. Det var supermysigt att se Dannys brorsa och morsa men sen blev det allvarligare när han sa att han ville dissa en person genom låten. Alltså, jag gillar tanken med detta. Danny skapar skönt groove och han har så mycket känsla när han iklädd kjol sjunger sin RnB-gospel om en separation. Helt klart en rimlig tolkning som får extra krydda när man fattar att han sjunger ombrytningen med Molly: Tre stadiga QX QX QX
Sen klingade Niklas Strömstedt i glaset för att läsa upp en gammal krönika där han dissat Uggla i VeckoRevyn. Han ville sträcka ut en hand genom att göra Jag mår illa fast nu med texten Jag kan gilla. I den rabblar han upp saker folk stör sig på, som alltifrån åldersskillnaden mellan Camilla Läckberg och Simon Sköld till Greta och hennes strejk, fast som Strömstedt menar är kul och befriande. Jag måste säga att detta är en av de mest innovativa tolkningar jag hört i Så mycket bättre. Så smart och kul. Detta är en låt man känner att man vill höra flera gånger för att inte missa textändringarna och jag är så otroligt impad av Strömstedt och hans påhittiga positivism.
Lätt QX QX QX QX.
Sen blev det känslomässigt när Titiyos dotter hyllade sin mamma och Petter ville sjunga Jag lovar. Med tårar i ögonen satte Petter låten med sampling från just Titiyo perfekt. Kanske för att jag också är på en plats i livet där jag kan känna tacksamhet för vad ens föräldrar gett en genom livet så fälldes en och annan tår. Jag älskade den här tolkningen och Petters inlevelse ihop med Titityos lyrik gjorde det till en av årets mäktigaste ögonblick. Vilken jäkla power Petter har när han hittar rätt. Klart QX QX QX QX, och på gränsen till full pott.
Därefter sålde Carola, Petter och Danny saker i en järnaffär och Niklas, Miss Li och Titiyo jobbade i en mataffär. Detta var årets bästa ”trams-klipp” som gav oss både lite insikt att kändisar kan vara vanlisar, och lite Danny-kropp när han bakom Carolas rygg brytt blottade sina abs bland spikar, sågar och cykelpumpar. Det känns verkligen som ett bra gäng och jag måste säga att jag just nu är nyfiken på exakt alla artisters tolkningar.
Kvällen inleddes med att Miss Li fick Carolas bröst i ansiktet, vilket var väldigt kul. Lika kul, fast på ett annat sätt var Carolas klädsel. Jag tycker hon generellt har en skön och smakfull stil men den här tyllgalna glitterclownen som skred in på vin-minglet innan middag var helt vansinnig. Nåja, det är låtarna och inte kläderna som ska bedömas. Uggla tolkade sen Carola och hennes Bert-brytningsanthem På egna ben. Det är en av mina absoluta Carola-favoriter och jag hade ingen aning om att Bryan Adams gjort den. Det är extra kul att höra att tanken bakom den är att sjunga om att stå på egna ben mot gubbigt styre. Så det hade varit roligare om Miss Li gjort den, istället för en rockig Uggla. Men en bra låt är en bra låt och jag ger ändå Uggla QX QX QX. Han är vassare i balladerna.
Efter prat om Carolas flyktingar tog Titiyo till orda och sjöng om kärleken till sin snubbe Victor i en Evighet-tolkning. Mäktigt att få se G:son i ett klipp där innan! Jag gillar Titiyos som klädd i gospelkörssärk gjorde en tolkning om att vilja ha någon lätt och tungt. Men jag saknar att den aldrig riktigt lyfte. Refrängen var snygg som fan men allt där emellan var lite för soft.
QX QX QX.
Carola avslutade kvällen med en tolkning av Miss Lis The Day I Die. Carola sjöng låten om att leva varje dag som att det är den sista med pondus, men jag blev mer tagen av berättelsen om Miss Lis fan Sofia som dog för ett kort tag sedan. Carolas tolkning i marschtakt var en besvikelse efter att de andra levererat så jäkla bra: QX QX.
Ingen Miss Li denna vecka men trots det var detta ett av de bästa programmen av SMB på senare år med bra tolkningar, intressanta och gripande snack, och mindre trams. Om jag fattat det rätt är denna säsong slutet på serien, men jag vill fan se mer. När artisterna får välja lite friare och inte är låsta till att tolka sex andra tvungna artister blir det bättre.
