Vad som efter flera års hårt arbete i studion satte igång allt blev passande nog låten Treading Water (trampa vatten), Chris Kläffords Idolvinnar-låt från 2017, som Melanie skrev med kollegan och nära vännen Patrik Jean. Patrik drog med Melanie till studion dagar efter hennes separation från sitt ex och på en timme skapade de låten, som idag har 14 miljoner streams.
– Efter att vi skrev den lossnade det. Det blev en slags personlig och yrkesmässig dörröppnare, berättar Melanie när vi träffar henne en regnkall marsdag i ett konferensrum i anslutning till studion. Melanie har köpt med sig tre lyxiga bakelser och låter osjälviskt mig välja först. Hon blir fast med en skapelse i choklad som står orörd under hela intervjun.
”Jag hade ju inte kommit ut, så det hade ju varit konstigt att slåss för att få sjunga den då”
Vi backar bandet till hösten 2013 då Melanie fick med en låt i Melodifestivalen. Då blev det klart att den då 21-åriga Melanie Wehbes låt Glow, skulle framföras av Manda i Melodifestivalen 2014. Med rader som ”You’re incredible, and it shows. From the inside out, you glow” är det inte svårt att höra att låten handlar om att komma ut.
– Den var lite svår att släppa, för den kändes som ”min” låt. Den kom till under min första session med Joy & Linnea Deb, men jag hade ju inte kommit ut, så det hade ju varit konstigt att slåss för att få sjunga den då.
Låten gjorde inget väsen av sig men Melanie fortsatte att skriva, turnera och började skriva med och åt andra, bland annat Mariette, som hon också var tillsammans med ett tag. Separationen blev hennes terapi och fick henne att börja skapa och släppa egen musik, som singlarna Make Room och Irony.
– Det blev naturligt att släppa låtarna då de betyder mycket för mig, och det är ju det musik ska göra.
Lyssnar man in sig på Melanies texter så har hon ett berättande som är rakt och träffar hjärtat. Som Make Room, om oron och känslan att aldrig kunna fylla hjärtat hos den du älskar. Hur gör man för att inte berätta för mycket?
– Det är en fin linje… Jag skapar och så får det bli vad det blir. Det är mycket kärlek i låtarna och för mig är det en process om att släppa taget och gå vidare. Det finns inget ont i låtarna.
Senaste singeln Irony handlar om ett uppbrott och att man ibland bara måste gå vidare. Och det har Melanie gjort. Hon är singel och fullt fokuserad på sig själv. Men vänta er inte att se Melanie Wehbe ute i Stockholmsnatten.
– Jag älskar att vara hemma med vänner, äta middagar och bara få landa. Det är viktigt att hitta balansen för jobbet kräver mycket energi rent socialt. Det händer såklart att jag svänger förbi på Moxy-festerna, barhänger med vännerna, men jag skulle inte säga att jag är ute och festar mycket.
”Jag blev så överraskad att den vann, men väldigt glad”
– Majoriteten av mina vänner är normbrytare och jag har dragits till vänner som har samma levnadssätt. Som lever som jag.
Mot slutet av 2018 fick hon besked om att hon fått med en andra låt i Melodifestivalen: Victorious till Lina Hedlund. Även den med ett visst regnbågsbudskap.
– Jag , Richard Edwards och Dotter blev ihopsatta till ett låtskrivar-camp för att skriva till en artist, men det klickade inte riktigt. Så vi gjorde en schlagerpophybrid tog in vår fjärde medlem Dino på produktion och resultatet blev en blandning av alla oss. Och med en text med var-den-du-är-feeling.
Låten skickades in, kom med, och skivbolaget föreslog Lina Hedlund. Lina sjöng in den, och det kändes rätt från start.
– Jag hade titeln i mobilen när jag kom till sessionet och så blev det den. Ibland kan jag stå och borsta tänderna, och en titel eller en melodi kommer och jag måste direkt ta upp mobilen och spela in, skrattar hon.
Melanie och Lina fick inte bli Victorious fullt ut i Mello, däremot kommer Melanie åka till Tel Aviv med två andra uppdrag: Att köra för Storbritannien och som låtskrivare till den danska låten Love is Forever med Leonora.
– Den brittiska låten, Bigger Than Us, som John Lundvik gjort, skrevs på samma låtskrivarcamp som Victorious och jag la körer för den en natt. Och nu följer jag med.
– Den danska… jag blev så överraskad att den vann, men väldigt glad. Är stolt att få representera Danmark och extra stolt att få åka till Israel med textraden ”Love is for everyone.”
Hon hyllar årets Melodifestival som en av de starkaste på länge, och berättar att hon absolut kommer fortsätta att skicka in låtar.
Melanie var 20 år när kom hon ut. En tidig morgon, klockan fyra, vaknar hon av att hennes mor skriker, då hennes morbror tragiskt gått bort i en olycka. Den händelsen fick henne att vakna.
– Livet är för kort….säger hon allvarligt och fortsätter:
– … Och jag vill leva fullt ut och uppleva det finaste som finns, vilket är kärlek. Jag hade gått och funderat på det här sedan jag var tolv och länge varit min egen värsta fiende. Jag hade ingen runt mig som var HBTQ+ och var väldigt ensam. Att inte ha normativ läggning blev skrämmande och det fanns inte lika många öppet lesbiska förebilder som idag.
– Visst, efter ett tag började jag hitta förebilder, bland annat Jessie J, som fick mig att inse att jag inte var ensam. Men det satt djupt inne i mig och när min morbror dog insåg jag att jag inte ville gå miste om att visa mig själv och världen vem jag egentligen är. Idag kan jag högt säga, jag är den jag är och passar det inte så… är det bara att gå, ler Melanie.
Hon är uppvuxen i Västerås, med en mamma från Libanon och en far från Armenien, dessutom har hon lite grekiskt blod i sig.
– Om jag kan vara en förebild för unga som har utländskt påbrå så är det helt underbart såklart. Det finaste som finns är om ens existens kan få någon annan att må bättre. Och med musiken vill man att ens lyssnare ska få samma hjälp som jag fick av musiken då jag skrev den.
Du har uppträtt på flera Pridefestivaler genom åren, vad betyder Pride för dig?
– Väldigt mycket. Jag önskar att det fanns så många festivaler när jag var liten. Att uppträda på Pride är något av det finaste man kan göra.
Finns det en risk som artist att spela i FÖR många Pride-sammanhang, att bara ses som en regnbågsartist?
– Eftersom jag är öppet flata så finns det inget jag kunde vara stoltare över än att hamna i den kategorin. Att uppträda på Västerås Pride i somras var så mäktigt, jag fick tårar i ögonen när jag tittade på mina musiker. Tänk att jag får göra det här.
Finns det en typisk Melanie-tjej?
– Nej. Jag är mest för energier, och att det bara ska klicka. Men att brinna för något är oerhört viktigt, jag vill peppa och bli peppad. Att komma hem och skåla när det gått bra liksom.
Som ni ser på bilderna gillar Melanie det stilmässiga och rena. Hon berättar att hennes mamma alltid tyckt att hon är lik skådespelerskan Audrey Hepburn.
– Jag älskar hennes stil och elegans men hon är lite för feminin för min smak. Jag vill lägga till det lite androgyna, det känns mer jag, och idag har jag lite mer koll på hur jag vill vara.
För att citera henne själv: Make Room, Melanie Wehbe är här.
