Mandy Rich, Sveriges trans-rappare, släpper sin tredje singel ”Svart Jojk” som är producerad av Måns Billner. Ett dovt, trubbigt, modernt sound där en refräng av jojk förstärker låtens budskap.

Svart Jojk, en låt om psykisk ohälsa. Hur relaterar du till det?
– Det får mig såklart att tänka på min tid innan jag öppet vågade leva som den tjej jag föddes till men oavsett om en är trans eller inte så finns det så många som mår dåligt utan att visa det. Det enda vi kan göra för att motverka är att prata om det och faktiskt börja se varandra. Att möta varandras blickar och genuint fråga hur vi mår och inte bara använda det som en hälsningsfras.

Var det svårt eller tungt att jobba fram låten?
– Låten är tillägnad min vän och hennes familj började jag skriva vintern 2016 efter att hon gått bort 24 år gammal. Att låtprocessen skulle ta två år att få klart har varit extremt jobbigt och utlämnande, samtidigt som det har varit mitt sätt att bearbeta. Så det är känsligt att dela med sig av sin sorg men viktigt för andra som går igenom samma sak. Jag har även valt att samarbeta med den Luleå/samiska artisten 169 som också förlorat en vän för bara några månader sen. Att det skulle vara just jojk i refrängen var självklart från första början eftersom att jag inte kunde sätta ord på mina känslor. Min producent Måns Billner som alltid förmedlar den rätta känslan genom våra låtar är vid liv idag tack vare musiken. Så den här låten har ett stort värde för oss alla tre.

Du själv är transperson, som är en väldigt utsatt grupp för psykisk ohälsa. Vilka förbättringar skulle du vilja se?
– Vi måste fortsätta prata om problemet och lyfta det till ytan. Samhällsnormen kommer inte förändras med lagar och regler utan det kommer ta tid innan mentaliteten lägger sig på plats. Däremot så underlättar det för oss om vi börjar med att införskaffa ett tredje juridisk kön, förbättrar transvården samt kötiderna runt om i Sverige.

Vart och när kan man ta debatten om det här problemet?
– Varje dag, varje möjlighet vi får. För mig är det en kamp dagligen och måste ständigt förklara eller försvara mig i min vardag. Såklart det är emotionellt påfrestande men känner ett ansvar att stå upp för allas lika värde oavsett hur hårt det än tar och det är bara att fortsätta kriga!

Lyssna här!