Du har föreläst om hbtq-frågor och normkritisk pedagogik. Vad innebär det mer specifikt?
– Som lärare möter man ju barn och ungdomar hela dagarna, och är med och formar deras liv. Därför är det superviktigt att ha kunskaper om hur normer kring t.ex. kön, sexualitet, funktion och etnicitet påverkar och begränsar oss alla, för att aktivt kunna arbeta för en jämlik skola (och värld). Detta handlar mina föreläsningar om!
För vilka föreläser du?
– Min målgrupp är framför allt lärare, men också annan skolpersonal. På min egen skola föreläser jag även för eleverna, så att de får koll på diskrimineringsgrunderna och känner till sina rättigheter. Plus att min undervisning genomsyras av ett normkritiskt förhållningssätt. Alla ska känna sig trygga och kunna vara den de är i mitt klassrum.
Nu är du aktuell med en bok, vad fick dig att vilja ta det steget?
– Redan som sexåring var min dröm att bli författare, och jag skrev mängder av berättelser under hela barndomen och tonåren. När jag blev vuxen och fick fullt upp med utbildning, jobb och barn slutade jag nästan helt skriva skönlitterärt, men drömmen har funnits kvar. Idén till den här boken fick jag när min vän Sara Lövestam tipsade mig om en liten notis i ett arkiv, från ett barnhem på 30-talet. Jag var sedan på skrivkurs i Furusund sommaren 2017 och där tog allt fart ordentligt. Det fanns egentligen ingen plan att det skulle bli en bok först, men berättelsen bara flödade ur mig.
Boken handlar om tre karaktärer från tre olika tidsperioder men deras historier förenar dem. På vilket sätt?
– Rent innehållsmässigt kan jag förstås inte avslöja det utan att spoila slutet på boken… Men på ett mer allmänt plan förenas historierna genom att de alla handlar om mod och rädsla, normer och lagar och hur allt detta påverkar oss i när vi formar våra liv. Både Anna, Rune och Douglas älskar – eller har älskat – och de tvingas alla tre på olika sätt förhålla sig till hur omvärlden kommer att se på dem utifrån valen de gör i fråga om kärlek och relationer. Även om Anna lever under 2000-talet medan Rune och Douglas föddes tidigt 1900-tal.
Vad för typ utav bok är det? Feelgood eller mer allvarlig? Eller bägge delar?
– Åh, det är nog ändå en blandning. I grunden är det helt klart en allvarlig bok, i vissa avseenden väldigt allvarlig. Rune växer upp på ett barnhem, det är trettiotal och det är där som han inser att han har förbjudna känslor för en jämnårig pojke. Och Anna älskar någon annan än den hon är gift med. Men, boken handlar också om den första kärleken och om stark passion, och jag har medvetet låtit framför allt den ena kärlekshistorien gestaltas på ett hoppfullt sätt.
Känner du igen dig i någon av karaktärerna?
– I vissa mer än i andra, men generellt kan man säga att jag oftast använder olika dimensioner av mig själv när jag skriver – känslor, tankar, erfarenheter – blandade med ren fantasi. Mest känner jag nog igen mig i Rune, men även i Tove, kvinnan som Anna har en relation med vid sidan av äktenskapet med sin man.
”Om allt vore annorlunda” släpps 3 januari.
