Även för de mest inbitna sporthatarna så är matchen mellan Billie Jean King och Bobby Riggs 1973 fascinerande historia.
King var världsettan som kämpade för lika löner och kom att bli en högt ansedd power-flata. Riggs var före detta tennisproffs och högljudd manschauvinist som utmanade King av enda skälet att bevisa mannen överlägsen kvinnan.
Det är ett spännande inslag i historien för både kvinno- och hbtq-rörelsen (även om det dröjde innan King kom ut offentligt).
Att det dröjt innan Hollywood plockade upp det är svårbegripligt men Stone och Carell känns givna i huvudrollerna. Tyvärr är det ett konventionellt och platt Hollywood-drama främst för de icke insatta.
Stjärnorna gör sitt bästa men jobbar med tunt material – King förpassas till att brottas med sin sexualitet men vi kommer henne aldrig inpå skinnet medan Riggs underligt nog porträtteras som spexig mysgubbe. Det finns inte heller någon riktig konflikt och de möts knappt förrän i den stora finalen.
Det är en snygg, välspelad film dock och ett viktigt stycke historia men det hela skildrades mer djuplodat i överlägsna dokumentären med samma namn från 2013.
Som bonus finns sevärda biroller, inklusive ljuvliga Sarah Silverman som bitsk tidningsredaktör och gayprofilen Alan Cumming som stylist med några väl valda visdomsord.
