Magisk Mello-Mani i Malmö!

I huvudet på: Christer Björkman på Malmö Live har i helgen satt Mello-generalen i fokus på alla möjliga sätt. Malmös nya maffiga konsert/konferens/hotellanläggning har fullkomligt badat i glitter och champagne när man haft Melodifestivalyra i dagarna tre, och dessutom haft föreläsningar som HBTQ och småstaden och låtit regnbågsflaggorna vaja på topp framför hotellentrén.
I fredags bjöds det på Från smärta till hjärta, ett slags sommarprat live med Björkman i centrum. För oss som läst hans generösa självbiografi kände vi igen berättelser som första scenuppträdandet med Sånt e livet,  Studio54-flörten med John Travolta och kärleken till Frankrike. Med musikinslag från Maia Hirasawa, Love Antell, Lill Lindfors, Sarah Dawn Finer, Shirley Clamp och framförallt Malmö Symfoniorkester blev berättelserna väldigt levande.
Finaste ögonblicket under fredagens föreställning var en kärleksfull duett mellan Christer och maken Martin Kagemark. Kagemark fullkomligt strålade framför sin man och visade att det verkligen inte är en slump att han varit stand-in för självaste Jöback i både Livet är en schlager och Fantomen på Operan.
Allt som allt bjöd fredagen på en väldigt trevlig föreställning.

Men helgens höjdpunkt var självklart Christers Mello Mani, en slags schlagerpride i konserthustappning. Christer och Petra Mede ledde kvällen med, som vanligt, genialt manus signerat Edward af Sillén. På scenen stod MF-stjärnor som Ace Wilder, Oscar Zia, Claes Göran Hederström, Björn Ranelid, Brandsta City Släckers, Anne-Lie Rydé, Ancc-Christin Bärnsten, Sarah Dawn Finer, Andreas Johnson och tjejen som fick folket att skrika fel låt vann när Christer snodde segern i Melodifestivalen 1992 framför favoriten Lizette Pålsson.
Kvällen tillhörde dock tre schlageress som fick fansen att ställa sig upp från första ton och sedan bara explodera i Mello-Mani: Charlotte Perrelli, Magnus Carlsson och Shirley Clamp. Perrelli är vår Diva de Luxe i MF/ESC-sammanhang och leverar alltid fläckfritt, charmigt och lyxigt. Magnus, som var den enda som sjöng tre låtar, fick publiken på fötter från ton ett. Vilket var fullkomligt naturligt då killen ÄR vår största manliga schlagerstjärna. Snälla Magnus, återvänd till Melodifestivalen snart!
Och hatten av för Shirley! Åh, vad jag saknat hennes stämma i Mellosammanhang! Ge kvinnan en låt där hon får bre på med sin rysningsframkallande röstakrobatik och återvända till de där maffiga schlageruttrycken som gjorde henne stor i mitten av 00-talet.

Hela kvällen kändes som en stor lyxig present för schlagerfans, och bortsett från en och annan ommöblering i startordningen på artisterna så fanns här inget att gnälla på. Jag har varit positiv till Schlagerpride de senaste två åren men det är när man ser en sån här uppställning som man inser hur mycket vi saknat en schlagershow ihopsatt med fullkomlig fingertoppskänsla. För er som inte var där kan jag säga att ni missade en magisk Mello-kväll.

I eftermiddag fortsätter CB-hyllningen på Malmö Live med en intervju/konsert med Niklas Strömstedt som vägleder oss genom 1992, året som visade sig bli ett av de viktigaste inom svenskt musikliv.
För hade det inte varit för vinsten det där året med I morgon är en annan dag så hade Sverige antagligen aldrig fått uppleva den Mello-Mani Christer Björkman försett oss med de senaste sexton åren.