Efter succéerna med Miriam Bryant och Danny så hoppas vi så klart att Eric Saade håller den unga popfanan högt.
– Så mycket bättre är så bra för det är ju det enda tv-programmet i Sverige som handlar om musiken och artisten, och som inte är en tävling, säger han när vi omslagsplåtar honom i en studio i Stockholm.
Men Eric är knappast en Så mycket bättre-expert då han villigt erkänner att han bara sett ”nåt avsnitt som Darin var med i” för ett par år sedan. Men han visste vad programmet handlar om och alla runt omkring honom har sagt att han borde vara med. Eric Saade var faktiskt med i diskussionerna redan inför i fjol men då sprack det, och därför är han aktuell i årets uppställning.
– Årets artister har sjukt bra låtar som man vill tolka och jag gillar att vi alla är så olika och valde att göra så olika saker med varandras låtar.
Eric hade koll på alla artisterna utom Moneybrother, men då blev det bara till att lyssna in sig lite mer på artistens Spotify-katalog.
När man väl valt gäller det att vara snabb för annars går låtvalet till en av de andra artisterna.
Blir man inte lite störd när en artist valt en låt man ville ha och den inte gör det man hoppats av den?
– Haha, jo, det är klart att man tänker så. Men musik är en smaksak. Jag kanske tyckte det var fel väg att gå för jag hade gjort annat av låten ifråga. Det hände när en eller två låtar som jag inte fick dök upp i programmet.
Men Eric är nöjd med de låtar han fick.
– Tomas Andersson Wij ska bli extra kul att få släppa. Den betyder väldigt mycket och blev min lilla bebis. Jag gillade det Miriam gjorde när hon var med i programmet, att hon inte lät sig begränsas av svenska eller engelska utan utgick från vad låten behövde snarare än vad hon har för stil. Mina låtar spretar mycket och nu när jag ska skriva egna låtar känns det som att alla dörrar är öppna.
Så mycket bättre handlar ju inte bara om musiken, varje artist får ju sin dag. Och Eric ser fram emot att visa en lite vuxnare sida av sig själv. Han slog ju igenom som artonåring med Manboy i Melodifestivalen och har sedan vuxit upp inför svenskarna ögon.
– Jag är inte en annan person, men jag har blivit vuxen. När jag gjorde saker som en nittonåring gör hade jag kameror på mig. Och jag var snabb att ge fingret åt sånt jag inte tyckte om, skrattar han.
Men är det svårt att pussla ihop Manboy med vem du är idag?
– Jag är så jävla stolt över hur jag startade min karriär. Jag var ung när jag gjorde den och den passade mig då. Jag är så jäkla stolt över att jag tog tillvara på det jag gjorde i Melodifestivalen och så tacksam att Christer Björkman gav mig chansen att vara med när jag var så ung.
– Jag är glad att jag har Manboy och Popular, och dom kommer alltid att hänga med. Att inte framföra dom är som att Justin Bieber ska sluta göra Baby, det funkar inte. Dessutom märker jag att min publik vuxit med mig. Dom som stod längst fram då gör det fortfarande, fast de är tjugo nu och inte tretton.
Efter att Eric gjorde Sting i Melodifestivalen 2015 fastnade han karriärmässigt och visste inte hur han skulle ta sig vidare.
– Jag visste inte ens om jag ville jobba med musik efter Sting, jag hade ingen glöd. Men så kopplades jag ihop med Gustaf Norén och producentteamet State of Sound och en EP växte fram. Det var superavgörande för min karriär.
Ångrar du att du var med i Melodifestivalen med Sting?
– Nä. Visst, jag gick in i det för att vinna, det gör jag alltid. Men den största anledningen till att jag var med var Melodifestivalen i sig. Jag älskar den, den är som en drog. Så, nej det finns inget att ångra. Och det var så värdigt att Måns vann det året. Jag skulle gärna göra nåt med Mello igen, men vill inte tävla, det blev jag mätt på. Men jag kommer aldrig säga aldrig som jag gjorde efter Popular.
EP:n som nyss nämndes innehöll en låt, Wide Awake, som visserligen inte lyckades i Sverige. Men i Europa gav den Eric en rejäl push.
– I Ryssland sålde den dubbel platina, och i Tyskland och Italien blev den en stor hit också. Just nu är det faktiskt den största låt jag släppt.
När han nyligen uppträdde på en stor festival i Ryssland passade han på att röra om lite också. Trots att det knappast var glada miner bland hans ryska management drog han iväg till en gayklubb i Moskva för att spela mitt i natten.
– Det var askul, en magisk stämning. Varför skulle jag hem och lägga mig efter mitt gig, det här var mycket roligare! Man såg att folk i bilen vi åkte med ryggade tillbaka när jag sa att jag skulle spela på en gayklubb så det här var lite ”Fuck you”. Jag håller verkligen inte med ryssarna på alla punkter. Det är hjärndött att dela upp folk så. Det är alltid kul att spela på Pride och i HBTQ-sammanhang. Det finns människor som säger att det inte behövs men då har man dålig koll. Det behövs så jävla mycket.
Vad händer efter Så mycket bättre, 2018?
– Tanken är att det ska komma musik då, som ska bli det bästa jag gjort. Den senaste ”trippen” blev inte stor på hemmaplan så jag vill komma tillbaka hit och se till att det rullar bra hemma i Sverige. Men först väntar Så mycket bättre, och det ser jag fram emot.
Känner man pressen på sig att få hits med programmet?
– Det viktigaste är att tittarna lär känna dig, vem du är nu och att du inte är samma som för åtta år sedan. Sen kan det bli att det inte blir en hit, men det går inte att pussla sig fram till en hit. Ibland går det hem och ibland inte.
Hur var inspelningarna?
– Kul, men det tar på krafterna att somna 02 och gå upp 07. Efter fyra dagar ser man lite pårökt ut med glansiga ögon och hes röst (skrattar).
– Men vi blev ett starkt gäng. Jag älskar Kikki och var noggrann med att hon skulle känna sig delaktig i allt, för hon orkade inte alltid med alla aktiviteter. Hon är en väldigt mysig kvinna.
Ångrar du något karriärmässigt?
– Att jag öppnade dörren för media att skriva om mig, Molly och Danny när jag twittrade om vår separation. Som yngre var jag lite för hetsig… men äh, det ledde ju till att jag blev klokare och att jag lärde mig något av det. Och idag har vi en helt vanlig bra relation. Jag ska förresten se Dannys show snart.
Men har du behandlats bra i media genom åren?
– Sådär. Jag gav dem visserligen mycket att skriva om så jag får delvis skylla mig själv lite. Men ibland kan jag undra varför de skrev som de gjorde när jag var 19. Det är lite trist att media skiter om du är 19 eller 30. Du blir behandlad på samma sätt vilken ålder du än har.
Du har hållit dig borta från scenen ett tag, vad gör du då?
– Musik är alltid min prio, men man kan inte mala på bara, för då blir det mellanmjölk av allt. Jag driver bland annat en dansskola, ett fastighetsbolag och e-sportsbolag. Jag är arbetsnarkoman och slänger mig in i roliga idéer om jag kan. Musiken är en passion men hade jag velat bli miljardär hade jag satsat på e-sportbolaget.
– Annars reser jag mycket. Jag älskar värme och hatar kyla. Är jag ledig och inte behöver vara i Sverige, så är jag inte det.
Vad är det roligaste ryktet du hört om dig själv?
– Att Farao (Groth) hade spridit ett rykte om att jag hade stor kuk. Det var nån sajt som skrev om det sen och plötsligt var det överallt. Det är ett roligt rykte.
Var det ett sant rykte?
– Haha! Hur svarar man på det? I förhållande till min kropp är jag helt normal. Jag är för stor för vissa och för liten för vissa, men Farao beskrev den som en dinosaurie (skrattar)
