Fan vilken lycka! Tack Sverige, för att ni röstade så f***ing bra! Queen Mariette gick raka vägen till finalen i Friends med sitt Eurovision-nummer A Million Years. Hon har levererat så starkt på vartenda rep här i Malmö och ikväll vred hon upp sig en nivå och visade att hon är en sann contender till slutsegern. Numret är svinsnyggt, Mariette strålar och låten sätter sig direkt när man ser och hör den. Detta skulle vara så himla säkert i slutstriden i Kiev om det skulle falla sig så. Och tänk vad härligt att skicka out´n´proud-Mariette till Kiev! Vi Schlagerprofiler är grymt lyckliga just nu.
Den andra finalisten blev Benjamin Ingrosso som säkert satte sin Justin Timberlake-svängiga Good Lovin. Ett härligt (större) genombrott för killen som vunnit Lilla Melodifestivalen och hittills mest varit känd som Pernillas son. Killen kan dansa, sjunga och har nu en skönt svängig vårhit. Detta blir en långlivad hit på Spotify framöver, men jag tror inte att den är med i slutstriden om segern. Den är lite för enkel för att vara en låt vi skickar till Kiev, men den skulle heller inte göra bort sig.
En härlig finalist i vilket fall!
Till Andra Chansen gick Lisa Ajax och Dismissed.
Lisa håvade in flest röster ifjol under en delfinal. Detta upprepade hon inte i år utan gick till Andra Chansen. I don´t giva a är en snygg poplåt i Ariana-anda, men det är ingen slutvinnare. Däremot tror jag att den är gjuten i final efter Andra Chansen. Det momentet kommer den segla igenom. Refrängen är lika godissöt som Lisa själv och låten blir en hit framöver.
Dismissed Hearts Align blev andra låt att få en till chans.
Nej, jag är inte alls såld på den. En hyfsad refräng med en rockig inramning funkar fint som AC-kanonmat. Men jag är glad över att svenska folket omfamnade de feminina rockarna så pass mycket. Acceptans att våga stå upp för vem man är är alltid fint.
Femma blev Roger Pontares naturromantiska Himmel & hav. Starkt av ett gammalt schlagernamn att i alla fall nå fram till en andra omgång. Det var mer än Perrelli gjorde förra veckan och förra året åkte Bengtzing, Stenmarck och After Dark ut i första gallringen. Jag hade gärna sett Pontare vidare till AC för att visa att man inte behöver vara under 35 för att klara nålsögat i Melodifestivalen. Men aja.
Plats sex och sju då? Ja, det kanske var det minst spännande ögonblicket i Melodifestivalens historia när Etzia och Allyawaan skulle presenteras som sexa respektive sjua. App-hjärtat var stendött.
Programmet i sig nämnde vi igår. Det enda vi tar med oss härifrån är Davids Lindgrens härliga schlagermedley. Det ser vi gärna igen. Resten? Nja. Hasse är fortfarande svajigare än en tall i storm och manuset likaså.
Nåja, vi hörs om en vecka!
