Så var det då äntligen dags för final i årets Melodifestival. Ska lilla Anna Bergendahl kamma hem hela klabbet? Eller är det popkillen och jokern Salem al Fakir som ska vinna? Eller blir det genrepspublikens favorit Eric Saade vi skickar till Oslo?
Ja, vem vet. Vi har hela veckan varit säkra på att Anna skulle få flest poäng av svenska folket och att Salem får näst mest. Men de elva jurygrupperna tror vi kommer att hylla Salem så han borde då hota Annas seger därigenom.
Men efter genrepet är vi osäkra. Eric Saade var storfavorit i Globen under genrepet och var favorit för hela 30 procent av de tillfrågade i vår 509-personers enkät. Nästan varenda unge svarade Eric Saade på frågan om vem de gillade bäst. Och barnen är sannerligen en maktfaktor i kampen om rösterna hemma i de svenska stugorna. Ska Eric Saade ta en storpott från folket och därmed hota både Anna och Salem. Ja, kanske. Blir det en liten skräll under finalen så är det Eric som står för den. Anna och Salem kommer i så fall direkt därefter. Hur de tre placerar sig handlar helt om hur den utländska juryn röstar och det kan inte en kotte ha en aning om.

I mitten placerar sig Darin, Timoteij och Peter Jöback. Ingen av dessa tre kommer att vinna och har som bäst häng på en fjärdeplats, allt beroende på hur jurygrupperna röstar. Sistaplatsen går antagligen till Pernilla WahlgrenAndreas Johnsson i alla fall får ett par poäng av jurygrupperna.

Programmet då? Jodå, det blir faktiskt väldigt segt emellanåt med alla ballader. Men som tur är så är det ju bara tio låtar vi ska lyssna igenom och programledarna gör ett snyggt jobb med att leda oss igenom programmet (missa inte Christine Meltzers lilla Montazami-blinkning under en presentation…).
Överlag har Christine blivit säker i programledarrollen, och Måns är ju som vi sagt tidigare, klippan själv. Måns får skina extra mycket i Eye of the Tiger, där programledarna gör entré i boxningskåpor. Dolph däremot….well, det är tur att han inte varit med under hela turnén. För utan shownummer där han får spexa lite, är han inte mycket att ha. Programledare kommer han förhoppningsvis inte att vara i fortsättningen….

Och slutligen. Sitt nu kvar i tv-soffan efter den första snabbgenomgången av de tio tävlande bidragen. Alla som någon gång varit på Schalgerpride kommer att bli lite våta i byxorna.
Kikki! Bettan! Lotta! Maria Haukaas! Charmed! One More Time! Towa Carsson! Bobbysocks! Herregud, är vi inte bara såå tacksamma för att Edward af Sillén har en enormt stor hand med i festivalen? Lovely!

Här har ni våra betyg!

2. Pernilla Wahlgren ”Jag vill om du vågar”

Ronny: QX QX
Alla vet att den forna pure dynamiten Pernilla är pure utfyllnad i Globen. Men jag är überlycklig över att vi har det här lilla lyckopillret i det saggiga startfältet och Pernilla kommer att få tanterna i rosa cowboyhattar att höja schlagerboorna mot taket.
Rösta? Nej, det gör vi ju inte. Och tyvärr får den inga jurypoäng av de svenska jurygrupperna. Men kan de utländska grupperna ge den nåt? Nja, tveksamt. För Skara-schlager är väl inte såå exotiskt längre? Sist, men en charmig hit på schlagerdansgolven framöver.

Ken: QX QX
Jag är faktiskt jätteglad att vi trots allt har en tvättäkta (om än elektriskt uppblingad) superschlager i Globen. Var ska man annars hitta den musikstilen numera? Men däremot så är vi väl alla överens om att den här konfettibomben med sina söta men lustigt hoppande dansare inte har större chans än en snöboll i helvetet att lura sig in i toppskiktet ikväll. Någonstans på plats 8-10. Garanterat.

4. Timoteij ”Kom”

Ronny: QX QX QX QX
Jag älskar den här låten. Visst, jag är helt med på att sångerskan kunde varit vassare, att de borde haft andra kläder och att det kanske är lite småkalvigt på scenen. Men det är också detta som gör allt så charmigt och lätt att ta till sig. I min värld är det solklart att Timoteij ska till Oslo, för jag tror att den här etnoflickpoppiga dängan skulle göra underverk i det rätt trista startfältet där. De instrumentspelande snyggingarna skulle ses som exotiska och läckra, och låten fastnar ju som hubbabubba i barnhår. Antagligen fyra, men jag vill schamponera hela Globen med läckra Kom.

Ken: QX QX QX
Festivalens största skräll har skaffat en ordentlig dos med självförtroende till finalen och även om jag tror att den här låten på engelska med en ensam stark artist faktiskt skulle kunna ha vunnit Eurovision, så har jag inget emot att skicka det här linblonda tjejpaketet med sin Tarkan-blingade folkvisa heller. Jag tror det skulle sticka ut på ett riktigt bra sätt i Oslo. Nu tror jag kanske inte det kommer att hända, men antagligen övre halvan och förmodligen med häng på pallplats.

7. Ola ”Unstoppable”

Ronny: QX QX
Ola kändes tokhet efter vinsten i första deltävlingen. Nu är det nästan raka motsatsen. I finalen är hans moderna men lättförglömliga låt helt rökt, och jag är övertygad om att han placerar sig i botten. Vem ska rösta på honom? Eric har som sagt fångat småbrudarna och Timoteij de ännu yngre tittarna. Sorry, Ola, resan mot en niondeplats är unstoppable.

Ken: QX QX QX
Jag har för mig att jag lovade en Ola en betygsfemma till Globen, men tyvärr – för Olas del – så har det ju hänt en del sedan dess. Jag gillar fortfarande låten (som är ännu bättre i live-versionen än på skiva) och dess hookiga pianogrej, men den faller lite mellan stolarna i det här finalfältet och den känns som låten som få säger något riktigt elakt om – men som samtidigt ingen har som absolut favorit. Ingen bra egenskap alls i den här tävlingen, även om Ola tjänar lite extra på att köra upptempo under den här snooze-festen.

8. Salem Al Fakir ”Keep On Walking”

Ronny: QX QX
Nej, jag förstår fortfarande inte vad så många människor ser i den här tjatiga, ospännande och ljumma (och tyvärr segertippade) skvallåten. Den bara porlar på med sin enerverande ”I was aiming for the sky…bla bla bla”, och hur mycket jag än försöker gilla den så vinner Fakiren inte över mig ett dyft. Nej, det här är mitt personliga ”den-får-INTE-vinna” i år och jag ger mig inte: Det är en ljum meslåt som inte har en suck i Oslo.

Ken: QX QX QX QX
Första gången jag hörde den här låten i Örnsköldsvik gick jag direkt in och satte pengar på att den skulle komma sist i sin delfinal – nu är jag istället nära att smälla dit en femma i betyg… Det här är alltså utan tvekan den låt som växt mest för mig i årets festival och en klar personlig favorit. Däremot är jag inte säker på att den ska till Oslo. Till min iPod ska den – och spelas ofta, ofta. Men däremot vet jag inte hur den kommer klara sig i ESC? Blir den en ny The Ark? Det är inte helt omöjligt att jag kommer få veta svaret på det i maj… Men att ha Björn Gustavsson vid flygeln mot slutet blir bara clownigt och det sänker hela paketet för mig.

10. Eric Saade ”Manboy”

Ronny: QX QX QX QX
Manboy är en rätt snygg uptempolåt som Eric gör allt han kan med. Det dansas, badas i vatten och flirtas med kameran. Här känner jag att startfältet lyfter och det här tror jag skulle funka bra i Oslo. Men samtidigt är inte Manboy riktigt all that för mig. Refrängen är helt oemotståndligt, men jag tycker (lite som i fallet med Malenas La Voix) att låten tappar tempo i verserna. Refrängen blir liksom gasa i 180 på en motorväg medan verserna mer kör på en gata för lekande barn. Hm. Men jag tror dock att Erics charm och den klistriga refrängen väger upp detta i Oslo och jag blir såå glad om Manboy vinner. Men mer ”umpf” i verserna skulle inte skada.

Ken: QX QX QX QX
Jag är så otroligt svag för Fredrik Kempe-pop, så det här är såklart precis min grej. Dessutom älskar jag hela det här paketet med söt ung kille som kan både sjunga och dansa och som tillslut får ett vattenfall i huvudet. Underbart! Hur det än går ikväll så är Eric en av festivalens största vinnare i år och jag tror absolut hans nyfunna, galet skrikande flickfans kommer att rösta honom rakt upp på prispallen. Eller åtminstone väldigt nära.