Amanda Jenssen var Grammiskvällens kvinnliga stjärna, utsedd till Årets kompositör och Årets kvinnliga artist. I sitt tacktal sa hon att hon hållt talet många gånger tidigare – i sina barndomsdrömmar – och att det nu kändes surrealistiskt att hålla det i verkligheten.
Surrealistiskt var också snubblerierna som började redan vid repetitionerna. Det var galans konferencier Karin Winther, som föll i en trapp på sina 14-centimetersklackar och skadade en fot så pass illa att den inte bara fick en stor bula, utan även öppna sår. Men galan ledde hon i alla fall, med bravur.
Snubbleriet under själva galan berodde däremot inte på höga klackar. Lycka och Jack Daniels var två troligare ingredienser, som ledde till att bland annat Thåströms ombud höll ett väldigt glatt tacktal.
Thåström fick två grammisar, Årets album och Årets textförfattare. Dubblerat grammisbelönad blev också Lars Winnerbäck, som är Årets manliga artist och Årets artist, samt Kent, som fick flest grammisar under 00-talet men som i år fick nöja sig med att koras till Årets producent och Årets rock – fast själva tyckte de knappast att de gjort rock, utan mer pop och synth, och menade att de borde fått pris för årets synthplatta istället.
Backstage hängde en ovanligt bred kändisskara spretandes från Paolo Roberto, Siw Malmqvist, Howlin´Pelle och Kenza till Bobby Oduncu, Peter Jöback, Carola och Anneli Alhanko – och hårdrocksbandet Mustasch som verkligen levde upp till myten om rocknroll, halsandes från en enorm JD-flaska.
Mellan akterna uppträdde inga giganter, vilket kanske är ett tecken på att årets upplaga var en nedbantad gala. På scen stod Friska Viljor, Name The Pet, Lorentz & M. Sakarias med Monty och Dead By April, vars sångare Jimmie Strimmel stod för galans mest uppseendeväckande akt då han blev tatuerad på bröstkorgen samtidigt som gästerna kom in på röda mattan.
Bland prisutdelarna utmärkte sig bland andra Dregen, Tova Magnusson och Kim Anderzon, som alla var uppskattade av publiken. Bland pristagarna var de flesta förväntade, förutom kanske Mando Diao som vann Årets låt för Dance With Somebody.
Någon som borde fått pris men som inte fick det var nattklubbsdrottningen Rebecca Simonsson som stod för galans outfit – en svart klänning med stora rektangulära block som axelvaddar; de såg ut att mäta närmare en meter på längden. Matchat med matt rött läppstift och bakåtslickat blont var hon kvällens mest fabulösa inslag.
Galan tevesänds inte i år, annat än på Aftonbladets webb.
ÅRETS ALLA VINNARE:
Årets artist: Lars Winnerbäck – Tänk om jag ångrar mig och sen…
Årets manliga artist: Lars Winnerbäck – Tänk om jag ångrar mig och sen…
Årets kvinnliga artist: Amanda Jenssen – Happyland
Årets album: Thåström – Kärlek är för dom
Årets låt: Mando Diao – Dance With Somebody
Årets kompositör: Amanda Jenssen och Per Wiksten – Happyland
Årets producent: Kent & Joshua – Röd
Årets textförfattare: Thåström – Kärlek är för dom
Årets rock: Kent – Röd
Årets hårdrock: Mustasch – Mustasch
Årets dansband: Larz Kristerz – Hem till dig
Årets folkmusik/visa: Sofia Karlsson – Söder om kärleken
Årerts mtv-pris för bästa video: Timbuktu – Välj mej
Årets barnalbum: Bröderna Lindgren – Presenterar meningen med livet!
Årets klassiska album: Kammarensemble Sonanza – Unheard of – Again
Årets nykomling: Erik Hassle – Hassle
Årets jazz: Jeanette Lindström – Attitude & Orbit Control
Årets pop: Fibes, Oh Fibes! – 1987
Årets klubb/hiphop: Promoe – Kråksången
Årets specialutgåva: Olle Adolphson – Tystnaden smyger som en katt… 1956-2004
Årets hederspris: Jerry Williams
Se mingel från Grammisgalan: Vimmel från Grammisgalan på München
Uppdaterad 2016-11-15
