23 olika talare kommer dela med sig av sina erfarenheter och sin expertis under Skandinaviens första konferens på temat surrogatmödraskap. Bland talarna finns åtta homosexuella pappor som har bildat familj utomlands genom surrogatmödraskap. Talarna kommer från Sverige, Danmark, Australien, Storbritannien, Kanada och Israel och de kommer dela med sig av erfarenheter och insikter från att bilda familj genom surrogatmödraskap utomlands. De homosexuella paren har främst vänt sig till länder som USA, Kanada och Mexiko. Många startade sina resor utan att förstå vilka hinder som fanns och förlitade sig endast på hopp och tillit. Några fick erfara tragedier och krossade hjärtan och andra prövade agenturer eller andra länder. 

Eduardo Alfonso är en av de svenska gaypapporna som kommer tala under konferensen. Han hade längtat efter barn i 20 år innan han insåg vilka möjligheter som fanns i surrogatmödraskap. Hans resa ledde fram till ett par tvillingdöttrar som föddes i Thailand 2014, porträtterat i ett tidigare nummer av QX. Precis som mig är Eduardo mer kunnig och påläst i dag. Varken jag eller Eduardo hade förmånen att ta del av utbildning i ämnet innan vi inledde våra surrogatprocesser. 

Frånvaron av ett svenskt eller skandinaviskt lagrum som reglerar surrogatmödraskap har inte hindrat skandinaver att bilda familj genom surrogatmödraskap. 2015 undersökte Families Through Surrogacy vilka länder som använder surrogatmödraskap och i vilken frekvens. Av alla 57 nationaliteter som var representerade i undersökningen var Sverige den sjätte största användaren av surrogatmödraskap och Norge den tredje största användaren, sett till storleken på länderna. 800 norska och svenska familjer uppskattas ha bildat familj genom surrogatmödraskap mellan åren 2012 till 2014. 

Eftersom ett reglerat surrogatmödraskap inte har varit möjligt på hemmaplan har länder som USA, Indien och Thailand varit populära länder att vända sig till. Men senaste åren har länder som Indien och Thailand stängt möjligheten för utländska påtänkta föräldrar. Även länder som Kambodja och Nepal har stängt ner på grund av kulturella olikheter och maktförskjutningar. 

Homosexuella män vänder nu blicken mot USA och Kanada där surrogatmödrarna är välutbildade och betraktas som jämlikar. Dessutom är det mycket enklare att etablera och behålla kontakten med surrogaten efter själva födseln. Även om svensk lagstiftning kring barn som är födda med hjälp av surrogat är ofullständig har svenska ambassader och myndigheter varit hjälpsamma med medborgarskap, pass, tillgång till sociala skyddsnät och närståendeadoption.

Samtidigt som många heterosexuella par just nu jobbar med surrogatarrangemang i Ukraina och Georgien, (länder som är otillåtna för homosexuella), finns påtagliga problem att återvända hem till Sverige. Familjer riskerar att fasta i länderna upp till tio veckor efter själva födelsen. Pålitliga surrogatalternativ för homosexuella är nu begränsade till Nordamerika och kommer med en hög prislapp, men det finns en fördel. Väntetiden från det att barnet eller barnen är födda behöver inte uppgå till mer än tre veckor innan familjerna kan åka hem. 

Nytänkande surrogatförmedlare i USA erbjuder alternativ med längre kostnader genom att outsourca själva IVF-processen till exempelvis Cypern, Mexiko eller Indien. Besparingen kan uppgå till 190 000 kronor. Det globala och ständigt föränderliga landskapet av surrogatmödraskap, försöken av införandet av altruistiskt surrogatmödraskap i Sverige och praktiska råd kommer att diskuteras på konferensen i Stockholm den 12 augusti som anordnade av Families Through Surragacy. För mer information besök familiesthrusurrogacy.com/scandinavian-conference-12-august-2017/.