Matilda tillhör de bästa

– Senaste pingismatchen är ju en fjärt i rymden jämfört med om det händer något med en kompis eller en familjemedlem. Om man kommer ihåg det kan man må bra när man lirar.
Det är en solig vårdag när Matilda Ekholm, 28, mellanlandar i Stockholm. Om några timmar ska hon åka vidare till ett träningsläger i Barcelona och ladda upp inför sitt femte världsmästerskap; VM i Rotterdam.
Hon visar inga tecken på nervositet.
– Jag blir fortfarande galen när jag förlorar. Men jag har insett att om man ska idrotta, så ska man göra det för att man tycker att det är kul. Ska jag behöva gå runt med prestationsångest och må dåligt av att hålla på med min sport får jag väl göra något annat.
Vi har mötts upp i Peter Knutsons studio på Söder och när han plåtar henne spänner hon blicken i kameran.
– Snyggt! ropar Peter förtjust.
Några knäpp senare avbryter han för att visa henne en bild.
– Kolla, du ser nästan ut som en kille! säger han uppspelt.
Matilda ler och får en smilgrop i varje kind. Den korta frisyren spretar busigt och hon står stadigt i sina Converse på trägolvet.
Att hon gillar tjejer ser hon inte som någon big deal.
– Jag kom på det när jag var 19 och kom ut direkt. Det var en aha-upplevelse och jag tänkte mest att jag var dum som inte fattat det tidigare. Jag förstod dem som alltid sagt att jag är gay. Det är ju bara att titta på mig!
När Peter fotat klart slår vi oss ned med varsin kaffe. Matilda håller koll på klockan på sin mobil för att inte missa flyget. Hon har en HTC Desire S – den bästa telefonen på marknaden, enligt henne själv. Det vet hon för att hon har läst allt om den.
– När jag går in för något gör jag det 100 procent. Jag kan bli väldigt kär i någon, eller bli besatt av en teknikpryl. Och nu senast var det androidmobiler, avslöjar hon och skrattar.
Att hon blir så intensiv i sina intressen tycker hon är på gott och ont. Det är en av anledningarna till att hon har ordet ”Uppsnärjd” tatuerat på sin högra triceps – efter Håkan Hellströms låt med samma namn.
– Jag gjorde den förra sommaren, när jag hade en Hellström-period. Dels eftersom jag tycker att den är snygg – det är min kompis som har textat den – men också för att jag ofta känner mig uppsnärjd när jag går helt upp i saker.
Skulle du vilja sluta med det?
– Ibland, men för det mesta inte.
Föremålen för hennes uppmärksamhet har varierat. Men ett har bestått: pingisen. Hon började spela redan när hon var åtta – för att hennes bror gjorde det – och när hon bestämde sig för att hårdsatsa, i dryga 20-årsåldern, blev hon snabbt bäst i Sverige.
I dag lever hon på sin sport. Det innebär att hon måste träna två gånger om dagen, åka på träningsläger och tävlingar runt om i Europa och i Asien, och offra annat som är kul – festivaler, indiepop-spelningar och att kunna vara dekadent om andan faller på.
Oftast tycker hon att det är värt det.
– Jag gillar utmaningen, att ständigt utvecklas. När jag har en bra dag kan inget annat förstöra. Då kan jag vinna över någon som är bättre än mig, på taktik.
Hon förklarar att mycket handlar om att analysera motståndarens styrkor och svagheter.
– Det är ett stort mentalt spel att ha den andra så nära, öga mot öga.
Vad gör du om någon försöker psyka dig?
– När jag är i ordning finns bara bollen och bordet, då kan inget annat störa. Men det har kommit med rutin. När jag var yngre var det mycket svårare.
Självkänslan tackar hon sina föräldrar för. Hon växte upp i ett sport- och musikintresserat hem, med syskon som idrottade. Hennes syster, som är yngre och fotbollsspelare, är också gay – vilket har tagits emot med kärlek och respekt av hela familjen.
– Vi har fått lära oss att man duger som man är, att man ska vara sig själv och att man inte behöver prestera. Men självförtroende är en färskvara. I början var det en väldig massa stress och ångest inför tävlingar. Nu har jag förstått att ju mindre press man sätter på sig själv, desto mer distans får man till sporten och desto enklare blir det. Man får påminna sig själv om varför man spelar och hur oviktigt det är egentligen.
Vad är viktigt för dig?
– Harmoni. Att man lever på ett sätt som man tror på, och inte försöker leva upp till någon annans bild av hur man ska vara.
Hur lyckas man med det?
– Jag tror att mycket handlar om att försöka nöja sig med det man har, istället för att hela tiden ha begär efter mera. Det kommer man långt på.
Matilda tittar på klockan. Det har blivit dags för oss att avsluta.
Nästa gång vi hörs mejlar hon mig från Rotterdam. Hon berättar att hon har åkt ut i andra slutspelsmatchen på VM, och blivit en av de 64 bästa.
”Ett okej resultat även om jag hade bra chanser att vinna även idag. Men det spelar ju ingen större roll egentligen.”

Matilda Ekholm
Ålder: 28. Bor: Köping. Civilstånd: I ett förhållande. Yrke: Pingisspelare. Världsranking: 98. Tränar: Två pass per dag, pingis och fysträning. Bakgrund: Vunnit SM tre gånger, tävlat på VM fem gånger och kvalade in till OS 2008. Aktuell: Kom bland de 64 bästa på VM i Rotterdam 8-15 maj.