Jag har varit singel i ett år, min längsta tid solo sedan 2002. Snabbt märkte jag att det var lättare sagt än gjort att börja dejta. Men jag jobbar på det.

För du ska helst veta exakt vad du vill, vara fit som fan och ha en bar överkroppsbild på din app-profil, och du måste ta dig förbi ett hav av snubbar som är i relation, men som har öppet förhållande och inte söker dejt utan bara ett ligg.
Och när du väl hittar en ledig snubbe och varit på dejt ska ett beslut tas: Vill ni ses igen? Är svaret ja är bollen också i rullning. Efter varje dejt ska ett beslut fattas, och det blir stegvis seriösare.
I mitt naiva huvud hade jag en illusion om att man dejtar lite chill, ligger lite och i och med detta skaffar vänner, får bekantskaper, har kortare flings och kanske till och med inleder relationer. Men det var ju lättare sagt än gjort.
För klickar man så ska det ju ta vägen nånstans, och då blir man väl till slut ihop? Eller så ses man ett par gånger och konstaterar att det inte blir nåt. Men då gäller det ju att båda är ense om att ”nej, detta var inte för oss men vi blir bra polare istället?” Och min erfarenhet är att båda sällan är ense om just det.
Annons
Annons

Och blir det bara ligg med en öppet förhållande-snubbe så blir det mest just bara det. Varken han eller hans partner är med på att vi blir polare utanför bingen liksom.

Sen blir det såklart ännu struligare när en själv inte vet vad en vill.
För den svåraste frågan är ”vad söker du?”. Jag fattar att den är befogad, och vissa har supertydliga svar. Men jag vet ärligt talat inte vad jag söker. Nu har jag börjat svara ”det vet jag när jag hittar det”. Och så är det väl. När lusten att ta något vidare dyker upp så känner man det. Oavsett om det är dejt, ligg eller nåt annat.

Jag har varit helt inne på att säga att jag inte är redo för nåt just nu, vill ta det chill och så vidare. Men när jag började dejta en kille strax innan jul så var det där bortblåst. Det fanns ett pirr igen. Inte så att jag var redo för villa, volvo och vovve, men jag kände att jag ville pausa Grindr och se vart det kunde leda. Nu dumpade han mig via messenger efter ett par dejter. Men ändå, jag visste typ vad jag ville.

Livet som singel i app-världen är annars helt okej. Men, jag har några saker:
♠ Om du inte har bild i din profil och skriver till någon som har bild och får frågan: ”Vem är du?” Ja, då skickar du en bild. Du skriver inte bara typ ”En vanlig kille” eller ”Vad vill du veta?”. Jag vill se hur du ser ut. Och skickar du bild ska du inte ha solglasögon på dig. Eller ha telefonen för halva ansiktet. Eller skicka en bild utan huvud.
♠ Ghosta: Sånt gör man inte.
♠ Ställ frågor: Jag vet att jag är journalist och nyfiken av naturen, men jag vet inte hur ofta jag ställt frågor och lämnat utrymme för att få en fråga tillbaka och möts av tystnad. Varpå jag ställer ytterligare en fråga.

♠ Och skicka inte en bild på dina nedre regioner om man inte specifikt bett om det.

Men man behöver ju å andra sidan inte träffas i en app. Man kan träffas på en badklippa, som bokaktuella omslagsmannen för QX juni, Micael Bindefeld och hans Nicklas. Om det och mycket mer berättar den ikoniske festfixaren i qx maj-nummer 2023. som ni hittar här. Men att jag med mina kroppskomplex ska göra det är lika troligt som att Danmarks falsksjungande twink hade vunnit Eurovision.
Men jag jobbar på det.