Den 1 juli 1964 föddes Arto Winter i de finska skogarna (nja, nå, men ungefär där nånstans) och växte till sig som en fullfjädrad gaykille i Helsingfors. Nånstans på 80-talet så gjorde så Arto det som många finländare gjorde på den tiden. Som Arto själv beskriver det blev han en ”sexualpolitiska flykting” under den tid då Finland fortfarande hade ”uppmaningsförbud” och vintrarna var lite extra karga för homo-bisexuella.

Hur tacksamma är vi på denna sida havet över att Arto tog beslutet att flytta hit! För utan honom hade inte Chokladkoppen, som Anders Karlsson just öppnat i Gamla Stan, hängt ut regnbågsflaggan 1997. Det som den första verksamheten vid sidan om RFSL-Huset. Sedan dess har han, med Anders, drivit den för sin tid helt nyskapande baren Torget, sommarmagiska Djurgårdsterrassen, några glasshak och kiosker till och så såklart för 20 år sedan Mälarpaviljongen.

Just detta det senaste verket, som han efter att Anders Karlsson lämnade, nu driver själv tillsammans med en järngäng i personalen, har blivit en av stadens verkliga pärlor.

Inte bara för läget, även om det är helt drömskt. Inte bara för att det går att lägga till med både yachten och jollen eller för att det går att dyka från pråmarna, även om det är bara så magiskt.  Inte enbart för att ett pärlband av sommarpiffade herrar som gärna blir betittade av andra herrar prick klockan 20.00 varje helgafton skrider över spången från landbacken, även om det är så skojigt. Och inte heller bara för att det nästan alltid är helt rätt musik som spelas.

Men för att Mälarpaviljongen inte begränsas till en supercool restaurang och hett ställe att hänga på, utan faktiskt också i sig är en idé. En idé formulerad och utmejslad av Arto.

I idén ingår att en stor del av personalen i många år rekryterats bland hbtq-personer som tvingats fly till Sverige undan förtrycket i sina hemländer. Och när de får jobbet på MP så omfattas de självklart av svenska kollektivavtal. Inga svarta pengar, inga slavkontrakt utan rakt av rediga pappir.

Vet ni, det är inte alltid det är så i restaurangbranschen.

I idén ingår att initiativet till Regnbågsfonden startade här säsongen 2013 eftersom medarbetarna berättat om situationen i sina hemländer. Så från det året började del av intäkterna gå till arbetet för hbtqi+personers rättigheter i världen.

Arto brukar säga, när han talar vid de många event-kvällarna, att vi som kan sitta vid Riddarfjärdens strandkant, sippa rosévin och smaska kaka, kan fan i mig även bidra till kampen för att förbättra livsvillkoren för alla de som förföljs, misshandlas, diskrimineras och till och med mördas i länder som Uganda, Ryssland, Georgien…. Det blir vår skyldighet.

Visst finns det ekonomisk fördel av att stärka sitt varumärke med positiva signaler så som Arto gör. Tveklöst. Men när det hela tiden är tydligt kopplat till praktik i den dagliga verksamheten då är det inte bara prat utan det är vackert, klokt och briljant. Och det gör skillnad.

Just därför är det inte konstigt att det högprofilerade jet set-eventet Brilliant Minds valde att den 13 juni i år ha en fördrink på just Mälarpaviljongen. Det är inte konstigt att medlemmar i regeringarna under åren, flera ifrån kungahuset, internationella artister och svenska högdjur väljer att mixa sig med vanliga hederliga kungsholmsbor, imponerade turister och stans flådigaste gays. Liksom en och annan tilltufsad sjana med matchande rosébränna.

Det är också Arto som stått bakom de många eventen på Papiljotten (jo så kallar några fjolls av den äldre skolan Mälarpaviljongen). Hattparaden, den årliga sommarfesten med oss på QX, de olika klubbarna när Midsommar är över och regnbågsgängen på allvar sätter färg på pråmarna, Klezmerkvällen under Stockholm Pride där han med moraliskt stöd av Judisk Krönika och QX låter Nils Harning och Sternfall samla stadens judiska och regnbågsfolk till en gemensam fest. Eller den finska afton han testade en gång! Succé såklart då halva stan befolkas av finländare, deras barn och drösar med barnbarnsbarn.

I år firar Mälarpaviljongen 20 år. All den magi som skapas under säsongens växlingar är inte enbart Artos förtjänst. I allra högsta grad är medarbetarna och gästerna med om att göra detta en gång i tiden lite bortglömda Delicato-kafé till Stockholms kanske med attraktiva plats på jorden.

Finns liksom inget att r**a eller f***a sig om. Bara att hylla, älska, tacka och vara stolt över att det var Stockholm som snodde grabben från de finska skogarna (nå, typ, ja där nånstans)! För hade Finland på den tiden varit som Finland är idag hade nog Arto öppnat café i Helsingfors istället. Tagit över Café Ursula i Brunnsparken eller Töölönranta bakom Nationaloperan till exempel. Då hade vi från Stockholm fått ta båten över havet för att njuta sommarkvällar i regnbågens sken.

Lyckligtvis, för oss, blev det inte så.

Av genuin tacksamhet så nominerar jag därför Arto Winter till S:t Eriksmedaljen 2025 och hoppas att nån på Stadshuset läser detta och noterar!

På lördag kväll firas Arto i det som säkert blir inledningen på tre dagars oavbrutet firande Inte bara kommer alla tacksamma och glada bokstavsbarn att fira honom på lördagskvällen. På scen kommer Mälarens Regnbågsdrottning även hyllas av Musikens Gudinna Arja Saijonmaa.

Klockan 20.30 uppträder hon.

Och stämmer då upp i (Melodi Happy Birthday):

Paljon onnea vaan
Paljon onnea vaan
Paljon onnea Arto
Paljon onnea vaan

Present till Arto? Nej, nej. Ett bidrag till Regnbågsfonden blir din och allas vår present.

Swisha till 123 900 55 21, skriv Arto60 i meddelandet.