En ny rapport från Folkhälsomyndigheten avslöjar att äldre hbtq+ personer i Sverige ofta står inför större utmaningar än sina heterosexuella och cispersonliga jämnåriga. Social isolering och ofrivillig ensamhet är betydligt vanligare i denna grupp, vilket kan bero på att många äldre hbtq+ personer har svagare band till sina ursprungsfamiljer. Många har istället byggt upp ”valda familjer” med vänner och tidigare partners.
Rapporten pekar också på en utbredd oro bland äldre hbtq+ personer inför framtiden, särskilt när det gäller vård och omsorg. Många uttrycker en stark rädsla för att möta vårdpersonal som saknar kunskap om hbtq+ frågor, vilket kan leda till dåligt bemötande eller i värsta fall att de ignoreras eller nekas vård. För äldre transpersoner är oron särskilt stark, då många har haft negativa erfarenheter i vården både tidigare och i nutid.
Det råder även stor brist på forskning om vissa undergrupper inom hbtq+ communityt, enligt studien. Till exempel finns det knappt någon forskning alls om äldre personer med intersexvariation, äldre bisexuella eller hbtq+ personer med demenssjukdom. Det här kunskapsglappet riskerar att lämna dessa grupper utan det stöd och den vård de behöver.
För att förbättra situationen föreslår Folkhälsomyndigheten flera utvecklingsinsatser. Dessa inkluderar kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal om hbtq+ personers specifika behov och att utbildningar för vårdpersonal ska omfatta kunskap om äldre hbtq+ personer.
Myndigheten betonar också vikten av att skapa sociala stödinsatser för att minska ensamhet samt att stärka arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention anpassat för hbtq+ gruppen.
