Matilda Berggren, 36, är en svensk radioprogramledare. När hon arrangerade lägret var det för butchar som känt någon form av utanförskap eller bara var nyfikna på vad identitet butch kan innebära.
– Att vara queer betyder att man måste granska sig själv konstant för att värden gör det hela tiden. Och då är det så skönt att ha ett rum där ingen gör det för alla är “samma”, säger Matilda Berggren.
Trots att det var fem år sedan alla sågs så fanns gemenskapen och tryggheten dem emellan kvar.
– Vi hade inte setts på fem år men ändå så kände vi det trygga rummet som är så viktigt. Viktigt med den gemenskapen och att få välja sin egen familj, säger Matilda Berggren.
Ordet ”Butch”, vad betyder det egentligen? Med en snabb googling får jag upp “ Att ha ett utseende eller andra egenskaper som traditionellt ses som maskulin”. Men genom dokumentären inser vi lyssnare att det inte är så simpelt.
Genom livet och framförallt som ung genomgick Matilda en hel del mobbning i skolan på grund av sitt normbrytande uttryck. Matilda berättar att hon ofta hanterat svåra känslor och situationer med humor. Det var inte förrän efter fyra år i terapi som hon började ta hand om bakomliggande trauman och ett återkommande minne som verkade ha satt sina spår ända in i vuxenlivet.
I dokumentären får vi höra om Matildas första minne av att skämmas för sitt uttryck. Det utspelar sig i en skolbuss då hon var 12 år gammal, och ett gäng killar längst bak började skrika och kalla henne saker hon aldrig fått höra förut. “Byt kön”, “Håll käften, du ser ut som en kille” Och det var början på en lång resa mellan skam och identitet för Matilda.
– Jag har hela livet anpassat min självbild efter vad andra tyckte. Och sökte efter en identitet jag själv kunde äga. Och så hittade jag Butchidentiteten, berättar Matilda för QX.
Matilda ville öppna en dialog om hur det är att ha ett maskulint uttryck i en icke cismans kropp. Hennes mål var att ta tillbaka ordet butch och ge revansch på ordet som till en början var ett skällsord.
– Butch har varit ett skällsord som folk i historien fick kastat på sig. Flator och queerpersoner på den tiden tog det tillbaka och det är det jag tycker är fett. Det får vi inte glömma.
I dokumentären får vi även följa med Valeria. När hon kom till lägret så önskade hon att hon kunde säga ordet “Butch” utan skam när hon åkte hem igen. Efter år av utanförskap i skolan, killar som jagade henne, slog henne och skrek skällsord så var ordet butch kopplat med något negativt men hon ansåg sig själv som butch. Det skapade skam för Valeria.
– Jag hade en väldigt gammal bild av vad en butch var och såg det mer som ett skällsord, men som jag också hade en tanke av att jag var. Men efter att jag hade varit på lägret så kände jag att jag hittade hem igen. Då kunde jag säga “Jag är butch” och fick ett nytt livsrum.
Valeria, 41, är adopterad från Chile och hon ville leva upp till sin mammas förväntningar som barn. Varje morgon tog hon på sig “flickkläder” som mamman hade lagt fram på sängen och länge försökte hon passa in i normen. Valeria älskade att stå i badrummet och låtsasraka ansiktet med sin mammas nagelfil. När hon blev tonåring började hon bryta normer och regler.
– Att det fanns ett namn för det jag är var viktigt för det gav mig bekräftelse att jag får finnas. Jag kände mig väldigt ensam och det gav mig ett sammanhang, säger Valeria.
Efter att ha stärkt sin identitet på Butch Camp så åkte hon hem från lägret med en annan känsla.
– Jag kände mig inte längre ensam och när jag åkte därifrån kände jag mig väldigt vacker och bra.
Dokumentären “Vi är butch” kan du lyssna på HÄR.
