Vilken skillnad en dag gör
… tjugofyra små timmar.
Inte för att det är något fel på att vara ”den” farbrorn, utan snarare för att förtrycket mot de gråhårsmännen inom bögsfären tycks vara väldigt stort, så till den grad att man nästan blir rädd för att bli gammal.
Män som inte lyckats slå rot och avlägsna sig från bögsfären innan de kommit till åren, tycks på förhand dömas ut som snuskiga gubbar vars liv endast går ut på att tråna efter de unga och ännu orörda.
Med texter som ”Jag har redan en pappa” och ”Jag vill inte veta vad som hände 1976” så frekvent förekommande på mötesplatser för homosexuella män är det inte konstigt att de som närmar sig fyrtio blir smått paranoida, för att sedan sitta i Nyhetsmorgon och försöka rättfärdiga sina skönhetsoperationer med argument som alla vet inte håller. För det är uppenbart endast en knivskarp utväg för att slippa behöva bli en ”gubbe”.
Alla blir vi gamla och därför är frågan bara hur man själv vill bli bemött då man faller inom ramen för denna kategori? Vilket om man är bög antagligen är förr snarare än senare …
Äldre personer verkar vara så förtrycka att de känner sig tvungna att ursäkta sin ålder då de skriver till en eller hälsar på en. Därför tycker jag det är viktigt att vi på förhand slutar döma ut de äldre som fluktande snuskhumrar men kanske framför allt förstår att man inte slutar uppskatta idealet ung=vacker, bara för man själv inte längre tillhör dessa.
Det här med ålder är intressant, framför allt i bögvärlden där ålder bara är en siffra i ett avseende, men direkt avgörande för om du får 6 eller 69 i ett annat. Ur ett samhällsperspektiv är nog åldern både mest och minst avgörande inom bögvärlden. Stora ålderskillnader mellan bögpar/bögvänner är inget direkt uppseendeväckande. Men om en 60 åring grovhånglar med en 18 åring, tycks den annars så töjbara gränsen gå för vad som är direkt provokativt enligt mina senaste observationer.
Med det sagt tycks grundpressmissen dock vara den att makten inom bögvärlden i stor utsträckning tillhör de unga. Kanske mer så än inom någon annan samhällsgrupp. Personligen tycker jag dock att vår ålder definierar oss lika lite som vår sexualitet, därför skadar det inte heller att ge åldringarna förmånen av ett tvivel då och då. Men kom ihåg, är tvivlet väl borta – ge dem helvete.
Andreas skriver krönikor för QX.se, använder gärna Instagram och så bloggar han på Qruiser
Uppdaterad 2024-09-03
