Caroline Hultqvist
Ålder: 30 år Bor: Visby Typ av veterinärjobb: Smådjursveterinär på Distriktsveterinärerna
Vad ville du bli när du var liten?
– När jag var riktigt ung skiftade det mellan ridande polis och brandman.
När bestämde du dig för att bli veterinär?
– Det hängde med från att jag var fem år och var sedan dess det enda alternativet
Vad är det bästa med ditt yrke? Haha jag vill svara valpar och kattungar, men det bästa är nog när en riktigt akut sjuk patient svarar på insatta åtgärder och behandlingar och lyckas vända till att bli helt frisk. Att rädda någon från tre tassar i graven.
Vilka egenskaper anser du är viktiga hos en person som ska bli veterinär? Stresstålighet. Det och ett självförtroende som inte övergår i arrogans. Det stormar ofta kring veterinärer, både när det gäller behandlingar, priser och i de fall det går dåligt. Då måste en kunna navigera de situationerna utan att det tar för mycket av en själv och ens välmående.
Vilket är ditt märkligaste ögonblick som veterinär? En av de roligaste och mest absurda är när jag tog emot en tejuödla på 4,5 kg (och förväntade mig en liten gecko eller något) som hade hemipenisprolaps och när han väl kommit på besöket har hemipenisen ramlat av redan. Oroa er inte, han hade två.
Vilket djur är det ovanligaste du fått ta hand om? J
– Jag har droppbehandlat en havsörn på mitt förra jobb, det gick tyvärr inte vägen. Och bedömt ett rådjurskid som faktiskt rehabiliterades och återplacerades till sin mamma veckan efter.
Har du själv djur hemma?
– Ja, tre huskatter och två hundar tillsammans med min sambo.
Anser du att det är en fördel för dig som veterinär att du är hbtqi?
– Egentligen inte, mina hetero cis-kollegor är lika kompetenta som jag är men däremot förekommer det väl ibland vid möten med andra hbtqi-personer att jag har en annan medvetenhet.
Hur regnbågigt är veterinärbranschen? Jämfört med samhället i stort?
– Kanske något mer regnbågigt än genomsnittet, eller så är det bara så att en regnbågig person hittar andra regnbågsmänniskor att umgås med. Inom veterinärstudierna och därefter inom mitt yrke har jag aldrig stött på diskriminering eller fått någon reaktion på den jag är eller är med.
Uttrycket ”sådan husse sådan hund”, stämmer det anser du?
– Ja, helt klart. Min ena hund är dock väldigt lik min fästmö, och jag hade hunden innan vi började träffas. Är det kanske så att jag valde en partner som liknar min hund?
Sofia Elgåsen Tuolja
Ålder: 28 Bor: Ängelholm Typ av veterinärjobb: Smådjursveterinär på dagöppen smådjursklinik
Vad ville du bli när du var liten?
– Det minns jag knappt. Jag har velat bli veterinär så länge att jag inte kan tänka mig att jag velat göra något annat. Men något djurrelaterat troligen. Eller kanske författare, jag läste väldigt mycket som liten.
När bestämde du dig för att bli veterinär?
– Det växte fram och jag kan nog inte peka på en specifik tidpunkt men jag hade siktet inställt i högstadiet i alla fall. Så i tolvårsåldern som senas.
Vad är det bästa med ditt yrke?
– Självklart alla djuren, det är ju det uppenbara, men lika mycket alla möten med deras människor. Ingen dag är den andra lik och det svänger hela tiden. Jag skrattar och gråter och håller masken men sällan har jag tråkigt. Det är också ett otroligt givande jobb. Det är en fantastisk känsla att få en osäker hund att våga sig upp på bordet och vid nästa besök dra in mot kliniken för att det var så roligt här. Men det allra bästa är nog det klyschigaste: När jag kan hjälpa ett djur, och därmed också dess familj. Att i slutet av dagen är det ett djur som lever tack vare mig. Jag kan inte tänka mig att jobba med något annat.
Vilka egenskaper anser du är viktiga hos en person som ska bli veterinär?
– Att en tycker om djur och människor. Det och empati kommer en långt med. Lite skinn på näsan är också bra att ha.
Vilket är ditt märkligaste ögonblick som veterinär?
– Oj, svårt! Det mest otippade är nog när jag veterinärbesiktade lantbruksmaskiner som ska exporterades till Norge.
Vilket djur är det ovanligaste du fått ta hand om?
– Det mest spännande är nog en liten rödpannad kakariki vilket är en liten art av papegoja.
Har du själv djur hemma?
– Jag har en hund. Hon heter Kotte och är en två år gammal västgötaspets.
Anser du att det är en fördel för dig som veterinär att du är hbtqi?
– Det har jag inte reflekterat över så mycket men jag tror inte det gör en avgörande skillnad.
Hur regnbågigt är veterinärbranschen?
– Vi finns! Och är nog fler än en kan tro.
Uttrycket ”sådan husse sådan hund”, stämmer det anser du?
– Ja det tycker jag! Väldigt många matchar sina hundar (och katter och andra djur) väldigt bra! Mer eller mindre medvetet tror jag.
Sivert Viskjer
Ålder: 49 Bor: Örebro Typ av veterinärjobb: Chefveterinär
Vad ville du bli när du var liten?
– Kranförare. Till jul ett år fick jag en fjärrstyrd elektrisk leksakskran; jag lastade och lossade både tidigt och sent, hela projektet var en enorm inspiration för framtiden.
När bestämde du dig för att bli veterinär?
– Fascinationen för kranlyft bleknade så småningom, och under mellanstadiet växte det i stället fram en stor omsorg för djur och en önskan om att kunna hjälpa. Efter två veckors praktik hos distriktsveterinärerna i åttan så stod planen klar, jag skulle bli veterinär.
Vad är det bästa med ditt yrke?
– Att kunna göra sjuka och skadade djur friska. Att se djurägarens glädje över att få hem sitt djur efter behandling. Att inte veta vilka utmaningar som dyker upp under dagen, vara beredd på allt, och att få jobba tillsammans med härliga och duktiga kollegor.
Vilka egenskaper anser du är viktiga hos en person som ska bli veterinär?
– Empati och engagemang är de två viktigaste, men är samtidigt de egenskaperna som också gör att vi veterinärer ibland kör slut på oss själva, det gäller att hitta en balans där man förmår att lämna kvar sitt arbete på jobbet och kunna fokusera på andra viktiga saker i livet.
Vilket djur är det ovanligaste du fått ta hand om?
– En varan som vägrade äta, samt en sköldpadda som hade fått en stor spricka i skalet efter lek med en schäfer.
Har du själv djur hemma?
– Nej jag har inga djur hemma, men min man har en ambition om att skaffa höns redan till sommaren, på landet alltså. Det kommer bli en utmaning för en smådjursveterinär.
Anser du att det är en fördel för dig som veterinär att du är hbtq?
– Jag har i alla fall inte upplevt det som någon nackdel, men jag tror att många av oss hbtq-are i grunden är omsorgspersoner, och det är såklart en fördel…och så är vi ju så himla trevliga
Hur regnbågigt är veterinärbranschen?
– Jag tycker det har varit en positiv utveckling senaste tio åren med ett tydligare ställningstagande till mångfald, såväl inom koncernen som på kliniker och djursjukhus. Sveriges veterinärförbund har regnbågsflaggan som sin profilbild i sociala media, och det känns som att det är en ökad acceptans och naturlighet för hbtq-personer inom veterinärbranschen i dag.
Uttrycket ”sådan herre sådan hund”, stämmer det anser du?
– Ja, det stämmer rätt ofta, framför allt gällande kroppsformen men även attityd. Ägare till kraftiga och kompakta hundar är gärna av den mer robusta typen om man säger så. Sen finns det ju ägare som får till det lite extra med matchande hårfärg och frisyr. Dom får såklart extrapoäng.
Christophe Bujon
Ålder: 49 Bor: Stockholm Typ av veterinärjobb: Utbildning för djurvårdspersonal
Vad ville du bli när du var liten?
– Jag ville bli veterinär redan som treåring. Jag gick tydligen in till våra grannar och slog näven i bordet och sa ”Jag vill sköta hand om djur när jag blir stor”. På somrarna när jag var barn hjälpte jag till på en gård på Gotland och mjölkade, tvättade grisstallar och lastade höbalar. Jag praoade på en mjölkgård som femtonåring och fick då åka med en distriktsveterinär och blev ännu mer övertygad om att jag ville bli veterinär. När jag till slut gick ut gymnasiet sökte jag till veterinärprogrammet och kom in. En av de lyckligaste dagarna i mitt liv.
Vad är det bästa med ditt yrke?
– Det är att göra skillnad för många djur och djurägare varje dag. De kommer till oss och behöver hjälp och det är helt fantastisk när djur och djurägare strålar när de kommer på återbesök och djuret har blivit friskt.
Vilka egenskaper anser du är viktiga hos en person som ska bli veterinär?
– En viktig egenskap om man ska arbeta kliniskt är att tycka om människor och vara duktig på kommunikation. Om det blir fel någonstans mellan veterinären och djurägaren så är det nästan alltid på grund av brister i kommunikationen. Sen är det viktigt att vara ödmjuk, nyfiken och ha mycket empati.
Vilket djur är det ovanligaste du fått ta hand om?
– Allt ifrån att vaccinera tigrar på djurpark, sy ihop sår på apor, injicera giftormar med antibiotika, avmaska stora tjurar och behandla ledinfektion på strutsar. Det mest unika jag har fått vara med om var nog att få undersöka och behandla en av hästarna på spanska ridskolan i Wien.
Har du själv djur hemma?
– Just nu har vi två hankatter. Otroligt fina och goa!
Anser du att det är en fördel för dig som veterinär att du är hbtq?
– Det är svårt att svara på, men om man vänder på det kan jag säga att veterinärbranschen är väldigt homovänlig. Det har aldrig varit ett problem att vara hbtqi.
Hur regnbågig är veterinärbranschen?
– Den är väldigt regnbågig. Jag jobbade ett tag på ett djursjukhus som vi skämtsamt kallade det rosa djursjukhuset för det var så stor andel hbtqi som arbetade där. Jag tror att djurbranschen generellt attraherar många hbtqi och en av anledningarna kan kanske vara att djur aldrig dömer och att alla får vara sig själva.
Uttrycket ”sådan herre sådan hund”, stämmer det anser du?
– (skrattar) Ja, det måste jag nog säga att det är min erfarenhet. Lika barn leka bäst och många dras nog till sin motsvarighet när de skaffar husdjur, vilket är bra! Det är tur att soffpotatisar inte skaffar jakthund eller att ensamvargar skaffar en social hund som labrador. Men ibland kan det komma in någon som bryter mönstret totalt som till exempel en stor muskulös man med bullrig stämma som äger en liten chihuahua. Men då kanske det är på insidan de är lika?
Publicerad 2022-06-12
