Robin, du är en av dem som skaffat hund nyligen, hur är det?
– Jo, men helt ok. Skoja! Det är underbart faktiskt. En fluffig kärleksboll som älskar mig, är hysteriskt rolig och som tvingar ut mig på promenader. Väldigt få nackdelar än så länge. Just nu ligger han raklång över mina ben och snarkar. Episkt mys. Jag har haft honom i tre månader nu.

Vad är det för ras?
– En shar pei, mastiff och schäferblandning. 29 kg kärlek.

Hur kom det sig att du blev med hund just nu?
– Jag har velat ha hund i så himla många år men det har alltid varit något som inte riktigt klaffat. Partner som inte velat ha hund, bott i en lägenhet som inte varit lämplig eller så har jag jobbat för mycket. Nu är jag singel, bor i en stor lägenhet nära grönområde och jobbar hemma en hel del. Så då slog jag till.

Han fortsätter.

– Jag har aktivt letat hund i över ett år men det är enorma köer på alla adoptionsförmedlingar, särskilt på grund av pandemin, och samtliga kräver att du typ ska bo i ett hus på landet. Att adoptera hund har blivit en klassfråga. Har du inte råd med villa? Nej men då blir det ingen hund. Sen förstår jag att det är för hundens bästa men efter ett tag blev det lite absurt då jag bor ensam i en stor tvåa nära grönområden och skog och med ordnad ekonomi. Det är ju inte tortyrliknande förhållanden som hunden skulle infinna sig i direkt.

Varför blev det just denna Morrgan som fick följa med hem?
– Jag hade lagt ut olika inlägg på Facebook där jag berättade att jag letade efter hund och bad om lite råd och så. Sent en torsdagskväll hörde en gammal kollega av sig och berättade att hennes svärfar hade blivit sjuk och att han hade en stor lufsig hund som hette Morrgan som behövde omplaceras. På fredagen hade vi hunddejt och på söndagen hämtade jag honom. Lite som Gift vid första ögonkastet (skrattar). Ett tips är att låta vänner och bekanta få veta att du letar – berätta om det på sociala medier.

Du valde att inte skaffa en valp…
– Jag har faktiskt aldrig kollat efter valp då det verkar enormt jobbigt och tidskrävande. Då jag är ensamstående så kändes det mer rimligt med en vuxen hund helt enkelt.

Du är singel och har Morrgan på heltid, håller du med om att man blir lite låst när man har hund?
– Ja. Jo. Nja. Nej. Det är klart att jag måste ha lite mer framförhållning när jag till exempel tänkt vara ute en helnatt, och ordna med hundpassning och så. Men som tur är har jag en massa vänner som står i kö för att passa Morrgan eftersom han är så jäkla underbar. So far so good.

– Men jag skaffade inte hund för att mitt liv skulle vara exakt likadant som innan. Han är ju inte en ny frisyr eller tatuering. Jag förväntade mig att behöva göra avkall på vissa saker – därför blir jag inte frustrerad när jag ”blir mer låst”.

Fördelar och nackdelar med att ha hund?
– Som människa är det lätt att bli uppslukad av sig själv. Jobb, relationer, familj, fest, sex, pengar, dejtande. Morrgan hjälper mig att lyfta blicken och se bortom mina behov och mitt liv. En hund som vill gå ut och kissa bryr sig inte om huruvida killen du skriver med på insta inte har svarat ännu eller att du är orolig för något på jobbet. Han vill gå på promenad – och då gör man det. Och få saker är så mysigt som att höra ljudet av en svans som dunkar mot golvet för att han är så glad att se dig.

– Nackdelar är ju att hundar också är äckliga ibland. Morrgan älskar att slicka i sig löptikars kiss… Och det kanske inte är högst upp på husses lista av fritidsintressen.

Som hundägare själv känner jag att jag skulle ha svårt att träffa en kille som inte gillar hundar, hur känner du?
– Men alltså allvarligt – kan man lita på en person som inte gillar hundar? Gillar du inte regnbågar, fred på jorden och skrattande barn heller eller? Who hurt you?! Nej, skulle aldrig dejta en snubbe som inte gillade hundar.

Till sist, vad är det bästa Morrgan vet?
Behöver du ens fråga – jag såklart. Och torkad tjurstrupe.