Hemma hos Mats Strandberg och Johan Ehn är det en intensiv skrivardag. Mats sitter i ett rum och skriver på sin skräckroman, Johan sitter i ett annat och skriver på sin nästa bok. Mats öppnar dörren och sticker ut huvudet och ropar på Johan.
– Du vet den där tjejen som du tycker om.
– Ja, vad är det med henne?
– Jag tror att jag måste ta livet av henne!
– Va? Vad säger du? Nej, men det kan du inte göra?
– Jo, och att döma av din reaktion är det precis det jag måste göra.
Sen stänger han dörren. Sätter sig och skriver och tar sedan på ett blodigt och fruktansvärt sätt livet av den karaktär han precis pratat med Johan om. Och sen tar han livet av en till. Och en till. Mats Strandberg sägs älska sina karaktärer i sina böcker, men han verkar tycka precis lika mycket om att ta livet av dem.
Mats Strandberg och Johan Ehn är författarparet som gör succé med sina böcker. Mats har bland annat sålt runt miljonen exemplar av Cirkeln-trilogin och på senare år givit ut böcker som Färjan, Hemmet och Slutet. Nu är han aktuell med boken Konferensen, om ett gäng arbetskamrater som åker på konferens där de verkligen får uppleva teambildning på liv och död. En bok som kan ses som en blandning av Fredagen den 13:e och Agatha Christies ”Och så var de bara en”. Johan Ehn är skådespelaren som även han är framgångsrik författare, han har böckerna Down under och den hyllade och flerfaldigt prisbelönta Hästpojkarna på sitt samvete. Nu skriver han på sin tredje roman som ska komma ut i höst då han dessutom kommer vara aktuell i filmen Magisterlekarna där Johan spelar självaste Magistern.
Mats och Johan firar 20 år tillsammans nästa år. Idag är de gifta, bor i en lägenhet på Södermalm i Stockholm och har ett hus på Kanarieöarna. Och allt började med en intervju i QX för 19 år sedan, så vi backar bandet till mars 2002…
Mats jobbar som frilansande skribent för QX och Johan är aktuell som gaykillen Jonas i filmen Klassfesten med Björn Kjellman i huvudrollen.
Mats: Min kompis Kajsa Mellgren som då var ihop med Sverrir Gudnasson hade sagt åt mig att jag måste träffa Sverrirs ursnygga kompis Johan.
Johan: Och Sverrir hade sagt till mig att jag måste träffa Kajsas kompis Mats, ”ni skulle vara så bra ihop”. Men vi gick hela tiden om varandra.
Mats: Men då kom jag på den briljanta idén att jag skulle intervjua Johan för QX i och med filmen Klassfesten där han hade en roll.
Och så blev det. Killarna träffades i Peter Knutsons studio där Johan plåtades. Sen blev det en lång intervju på baren Oliven där killarna satt så länge och måste ha tindrat med ögonen så pass mycket att servitrisen hördes säga i telefon bakom bardisken ”det är helt dött här i kväll, det är bara ett par som är på date”.
Efter intervjun ville varken Johan eller Mats att kvällen skulle ta slut så de fortsatte till Tranan och käkade middag innan Mats satte sig i en taxi och åkte hem. Två dagar senare åt de middag igen. Och den första kyssen var ett faktum – and the rest is history…
Mats: När vi gifte oss för några år sedan läste vigselförrättaren högt ur QX-intervjun, berättar Mats och skrattar, Och det är ju så obvious hur ohämmat intresserad jag var. Jag ställer frågor som ”Är du singel”, ”Hur är det att vara Johan Ehns pojkvän?”. ”Vad skulle du bjuda på för mat på första dejten?” (skrattar). Det är så sjukt att vår första date finns förevigad i QX.
Idag har Mats och Johan varit ihop i 19 år. Men i början var det rörigt värre kan man säga. De bröt upp och blev ihop inte mindre än fyra gånger, och ett tag var det slut i nästan två år.
Mats: Vi var på så olika platser i livet när vi träffades, säger Mats. Jag var bekräftelsesökande och så sjukt imponerad av Johan som dels var nio år äldre och hade sett världen, han hade varit andligt sökande och nu var han skådespelare. Jag var liksom den tramsiga…
Johan: … och jag var pretto och delade in saker i fin- och fulkultur. Mats: Och vi hade heta diskussioner om Destiny’s Child minns jag. Johan var en sån gubbe som bara: ’De wailar ju bara, det är ingen ÄKTA KÄNSLA’…. (skrattar).
Johan: Ja, vi förstod inte varandra. Mats värld var så ytlig tyckte jag medan han med all rätt tyckte att min var mossig. Jag läste ju knappt en bok som hade givits ut efter andra världskriget (skrattar).
Men killarna lyckades komma förbi hindren med långa diskussioner, promenader, terapi och en maktbalans som nollställdes något då Mats hade blivit starkare och mognat som person under singelperioden samt att Johan hade fått visa sig svag och ångerfull. Dessutom hade Mats börjat skriva böcker, något som imponerade stort på Johan.
Johan: Jag hade själv funderat på att skriva något men när jag såg Mats jobba och läste det han skrivit blev jag otroligt imponerad av honom och kände att det där skulle vara mig övermäktigt. Så jag släppte det, jag hade teatern och Mats författarskapet.
Men då Johans självbiografiska monolog som han skrivit för teatern blev inställd var det Mats som sa åt honom, ”använd materialet och skriv en bok då istället”. Och det gjorde han. Down under kom ut 2017 och fick ett fint mottagande.
Mats: Det hade varit otroligt jobbigt om det visade sig att Johan inte kunde skriva, säger Mats som hjälpte Johan under skrivandets gång och gav små tips.
Johan: Visst peppade han mig och kom med förslag, men Mats är också brutalt ärlig i sin kritik, säger Johan. Han är van att någon stryker i hans texter och ber honom skriva om saker, men för mig var det nytt. Så det var tufft, samtidigt som jag innerst inne förstod att han ville mitt bästa. Men visst hände det att jag fräste tillbaka ”Jaha, så allt är skit menar du”(skrattar).
Numera är de varandras bästa bollplank och läser sidor och kapitel som den andre skrivit på ett tidigt stadie och för ständigt en dialog om innehållet.
Mats: Det är så otroligt häftigt att kunna dela fantasivärldar med den man älskar mest.
2019 gav Johan ut sin andra bok Hästpojkarna, en bok som utspelar sig både i nutid (Stockholm) och i dåtid, (1920-talets Tjeckoslovakien) och Johan har lagt ner mycket arbete på historisk forskning om hur det var att vara hbtq-person i Tyskland under andra världskriget. Hästpojkarna har fått flera fina utmärkelser som tex Nils Holgersson-plaketten samt nominerats till Nordiska Rådets barn- och ungdomslitteraturpris. Mats har nyligen haft stora framgångar med boken Slutet som översatts till flera språk och fått många hedersomnämnanden i USA.
Mats: Ett tag var vi kanske inte världens roligaste par, säger Mats, Jag satt och skrev om jordens undergång i Slutet och Johan om homosexuella i koncentrationsläger…
Johan har i båda sina böcker haft ett tydligt hbtq-tema medan Mats bakar in en och annan karaktär som är hbtq.
Mats: Precis. I mina böcker finns det hbtq-karaktärer, men det är inte huvudfokus. Däremot känns det viktigt att vänja spänningsläsare vid att ’umgås’ med hbtq-personer medan Johan har hbtq som tema i sina böcker. Och jag är faktiskt lite förvånad att Johan är så homopolitisk.
Johan: Ja, det har väl att göra med min egen historia. Jag minns när jag kom ut att jag tänkte, måste jag ändra min identitet nu? Jag kände mer att jag bara råkade vara hbtq och att jag minsann inte tänkte axla något av den här identiteten. Men på senare tid har det blivit ett intresse för mig, att ta reda på vår historia och vad min plats är i det här. Nu har jag hittat en röst där mina berättelser och mina böcker kanske kan hjälpa till och förhoppningsvis stötta någon. Hästpojkarna är mitt bidrag till vår homohistoria.
