– Att få barn via surrogatmödraskap är idag vanligare än adoption. Ändå är de svenska regelverken inte anpassade efter verkligheten och i debatten florerar många missuppfattningar och fördomar, säger Robert.
Robert och hans man Niclas Fogelström fick i somras barn genom surrogatmödraskap i USA. Till en början kollade de på adoption, men det var då och är fortfarande mycket svårt, eftersom det knappt finns några givarländer som accepterar samkönade par.
De pratade också om att skaffa barn ihop med en straight tjejkompis, men eftersom barn bara kan ha två vårdnadshavare i Sverige, valde de att inte gå vidare med det. Möjligheten som kvarstod var surrogatmödraskap. Eftersom sjukvården i Sverige inte assisterar vid surrogatmödraskap, vände de sig till en agentur i USA.
”När vi gav oss in i denna process var vår förhoppning att vi skulle få ett barn men vi hade inte förväntat oss att vi skulle få en amerikansk familj på köpet”
– För oss var det helt avgörande att det var en seriös agentur som erbjöd schyssta villkor för surrogatmodern. Vår agentur präntade in i oss direkt att hos dem kommer surrogatmodern och barnet i första hand, vi föräldrar i tredje hand, säger Robert.
Han berättar att agenturen de valde har väldigt många kvinnor som ansöker om att vara surrogat, men extremt få som till slut får vara det. De ska genomgå tester, de måste vara självförsörjande och får inte ha några skulder. De måste också fött barn tidigare, så att de vet vad de ger sig in på.
– Det första steget var att hitta en äggdonator, vilket agenturen hjälpte till med. Samtidigt letade agenturen efter en surrogatmoder som de trodde skulle passa oss. När väl agenturen en kandidat fick vi Skypa med henne och hennes man för att sedan återkoppla åt varsitt håll till agenturen om vi ville jobba med varandra.
Kvinnan som valde att vara surrogat åt Robert och Niclas barn är gift, har två barn och två hundar. Niclas beskriver dem som en vanlig amerikansk helyllefamilj. Idag har Robert och Niclas kontinuerlig kontakt med familjen och planerar att hälsa på familjen i USA. Familjen planerar också att komma till Sverige.
– När vi gav oss in i denna process var vår förhoppning att vi skulle få ett barn men vi hade inte förväntat oss att vi skulle få en amerikansk familj på köpet, säger Robert och ler.
Debatten är härsken
Robert tycker att debatten om surrogatmödraskap missar det viktigaste, barnen. Han tycker att politiker och folk som debatterar måste tänka på barnets bästa.
– Det är ovärdigt för en demokratisk rättsstat som Sverige att vi inte har ett regelverk som ger trygghet till barnen som föds genom surrogatarrangemang.
Den retorik som meningsmotståndare ibland använt sig av är skadlig, menar Robert.
– Vissa kallar barnen för prostitutionsbarn utan att tänka på barnen. Det är förkastligt. Barn som blivit födda på det här sättet och kommit till Sverige kan ta skada när de växer upp och får höra den vulgära argumentationen.
När Robert och Niclas barn kom till Sverige var surrogatmodern ensam vårdnadshavare enligt svensk lagstiftning, men Robert och Niclas var vårdnadshavare enligt domstolsbeslut i USA. Det måste finnas en trygghet för barnen som kommer hit, menar Robert.
– Den vanligaste frågan vi får är ”hur klarade hon av att bära sitt egna biologiska barn och ge ifrån sig det?”. Vad många inte förstår är att värdmamman inte har någon biologisk koppling till barnet. Äggen kommer från någon annan.
Robert har bestämt sig för att göra kampen för barnens rättigheter till sin största prioritering i riksdagen de kommande åren – förutom när han och hans man njuter av livet med sin lilla regnbågsfamilj.
Robert Hannah
Ålder: 33
Yrke: Riksdagsledamot och författare
Aktuell med: Boken Potatisskallen, en självbiografisk roman.
Uppväxt: Göteborgs förorter
Favoritstad: Politikens centrum Washington DC
Lyssnar på radio: Beyonce, Cardi B & Drake
Dansar till: barnlåtar på Youtube