Donovan är 21 år gammal. Han kommer från Guatemala och älskar att dansa, helst dansar han balett. Han drömmer om att utveckla sin passion, och det vill han göra i Sverige.
I början av 2017 ansökte han till Balettakademin i Stockholm och han blev antagen. Donovans nya liv skulle äntligen börja.
Under uttagningen fick han kontakt med en danslärare som presenterade honom för skådespelaren Jonas Wahlström. Förhoppningen var att Jonas skulle visa Donovan runt i Stockholm och fungera som ett stöd i den omställning som flytten innebar.
– Hans pappa är emot att hans dansar och att han är gay. Han hade haft det tufft hemma. Jag har liknande erfarenheter och vet hur det känns. Därför såg jag fram emot att träffa och hjälpa honom, säger Jonas.
Donovan hann aldrig till Sverige
Deras första möte skulle ske innan höstens terminstart. Sommaren gick men han kom aldrig.
Jonas blev orolig. Sen plötsligt en höstkväll damp ett mejl ner i inkorgen. Det var från Donovan.
– När han skulle lämna landet blev han tillfångatagen av sin pappa som satte honom i det som bara kan beskrivas som ett tortyrläger med ”gay conversion therapy”, säger Jonas.
”Gay conversion therapy” eller ”homoterapi” är behandling som avser att ”bota” en person från samkönade attraktioner. Ofta men inte alltid är utförandet kopplat till religiösa samfund. Det finns många metoder för homoterapi som bland annat samtalsterapi, elchockbehandling och metoder för psykisk och fysisk nedbrytning.
I lägret där Donovan satt var metoderna både fysiskt och psykiskt riktade.
Tvingades titta på porr i timmar
– Jag fick titta på heterosexuell porr i timmar. Sen tvingade de mig att onanera till bilder på nakna kvinnor och kyssa tjejer. Det slutliga testet var att ha heterosexuell sex, säger Donovan till QX.
– Jag var ofta rädd och ledsen. När de uppfattade mitt beteende som fel eller feminint straffades jag. Jag blev slagen och jag fick inte äta. Ibland låstes jag in på mitt rum för att senare stängas ute för att sova i regnet. De ville få mig att ångra den jag är, och stundvis lyckades de, säger han.
Under hans två månades på lägret bröts han ner mentalt, han såg sin rumskompis bli så illa misshandlad mot könsorganet att han fördes till sjukhus. Donovan berättar hur han började klandra sig själv.
– De övertygade mig om att det var mitt fel att mina föräldrar hade separerat, att det var mitt fel att jag alltid kände mig ensam. De sa att jag var värdelös och efter ett tag trodde jag på dem.
”Maskulint” beteende belönades
När personalen uppfattade hans beteende som maskulint blev han belönad. Han fick använda sin mobiltelefon och en helg fick han tillåtelse att hälsa på sin familj. Då tog han chansen att fly.
– Jag antar att jag är i säkerhet nu. I Guatemala är det för vissa personer ganska okej att vara homosexuell, men det beror på vilka människor du har runt om dig. För mig har det inte varit tryggt.
Drömmen om Sverige och Balettakademin lever kvar, han säger att det är den drömmen som gör att han ibland vågar hoppas på en lycklig framtid.
– Dans är allt för mig. Jag vill fortfarande dansa i Sverige, jag vill lära mig och jag vill utvecklas.
– När jag dansar känner jag mig trygg, i det ögonblicket finns det ingen skam för den jag är, säger Donovan.
Han är fortfarande kvar i Guatemala och letar efter möjligheter att ta sig till balettskolan i Stockholm.
Uppdaterad 2019-09-05
