Lennie Gerber och Pearl Berlin träffades första gången på en brunch i Detroit 1964. Det var inte kärlek vid första ögonkastet men de förstod snabbt att de hade mycket gemensamt. Lennie och Pearl är båda judinnor och uppvuxna ett stenkast ifrån varandra i Brooklyn, New York.
– Det började på ett ganska professionellt plan, berättar Pearl till Human Rights Campaign.
Ett år senare tog Lennie sin första magisterexamen och sökte jobb på universitetet där Pearl undervisade i statsvetenskap.
– Jag åkte för att intervjuas för jobbet i fem dagar mellan skolterminerna. Då träffade jag Pearl varje dag och när det var dags för mig att åka hem var jag upp över öronen förälskad. Som tur var kände Pearl likadant.
De blev ett par två år efter brunchen i Detroit, den 2 juni 1966 för att vara exakt. Då var homosexualitet fortfarande ett brott i alla stater utom Illinois.
– På den tiden skulle man ha två separata sovrum, ett som var mitt och ett som var ditt. Men vi gjorde aldrig på det sättet, berättar Lennie.
Några år senare flyttade paret till North Carolina där de skapade sitt ”föreviga hem”, och där bor de kvar än idag.
– Jag tror inte att Pearl någonsin tänkte på äktenskap, och jag tänkte inte på det förens dagen då Kaliforniens Högsta domstol beslutade att samkönade par skulle få vigas.
De hade vänner som reste till Kalifornien för att kunna gifta sig, men det var inget som lockade paret som då hade varit tillsammans i 42 år.
– Dagen vi väl skulle gifta oss ville vi att det skulle ske i vårt eget samhälle, med familj och vänner.
Har älskat varandra i 53 år
Fem år senare gick deras önskan i uppfyllelse och de hade en ceremoni i Greensboro. I vigselringarna var dagen då de blev ett par ingraverat, 2 juni 1966.
De tvingades också gifta sig i staten Maine två månader senare, då deras äktenskap i North Carolina inte klassades som lagligt. Med hjälp av det giltiga vigselintyget utmanade de hemstatens förbud mot homoäktenskap i domstolen och vann.
Idag har de älskat varandra i över ett halvt sekel och varit äkta makar i tre år.
– Det viktigaste för mig är att Lennie finns här. Att jag kan röra vid henne när jag sträcker ut min hand. Jag vet att hon är min partner genom livet, och det finns inget annat sätt att beskriva det.
