Homo-pappa genom surrogat

I en tvåa på Södermalm bor Eduardo Afonso, 44 år, och hans tvillingdöttrar, han är numera pappaledig och ägnar stora delar av dagarna åt blöjbyte och lekstund.

– Det är oerhört stort att ha blivit pappa. Jag ansvarar för ytterligare två liv nu, inte bara mitt eget, mina egna krämpor finns inte ens längre, säger Eduardo.

Eduardo är gay och har längtat efter barn i större delen av sitt vuxna liv. Han har ständigt sökt efter alternativ när det gäller att bli pappa, exempelvis genom tjejkompisar, flator eller adoptionsmöjligheter. Men i slutändan var det surrogatmoderskap som kändes tryggast.

– Genom surrogat får barnen en bestämd plats att växa upp på, det finns inga tvister och inga otryggheter. Det var det enda rätta att göra för barnets skull, att få en trygg uppväxt med en pappa, alla andra alternativ kändes inte säkra, säger Eduardo.

Men var ska man börja? Eduardo sökte upp olika surrogat-agenturer i olika delar av världen. Han läste på om processen och bestämde sig för att försöka i Thailand. Nästa steg var att resa dit för att donera spermier och göra hälsoundersökningar. Efter ungefär en månad hörde agenturen i Thailand av sig igen. Artikeln fortsätter efter bilden.

– De la fram olika förslag på surrogater, men det handlar inte om någon löpande-band-grej, det handlar mycket om personkemi och känslor. Jag behövde veta vem denna kvinna var, hur hon mådde och om hon skulle bli väl omhändertagen både innan, under och efter graviditeten, man kan säga att jag och Yaria valde varandra, säger Eduardo.

Kvinnan som Eduardo valde till surrogat heter Yaria och processen tog ett nytt steg. Nu var det dags att hitta en äggdonator. Eduardo berättar att äggen kommer från en donator i Sydafrika. Äggen befruktades med Eduardos spermier och embryon skapades. Därefter placerades embryona i Yaria och inom kort var hon gravid.

Med hjälp av Skype pratade Eduardo med Yaria och hennes familj för första gången och därefter höll de kontinuerlig kontakt. Förhållandet till surrogaten, eller bebisbäraren som Eduardo kallar henne, var viktigt.

– Jag ville att Yaria skulle ha möjligheten att fortsätta jobba och bo med sin man och sin familj. Jag ville inte att hon skulle sitta i ett rum och bara vänta på att det blev dags att föda. Alla var positiva och hela hennes familj var involverad, säger Eduardo.

Hur reagerade Yaria på att du är gay?
– Det är så normalt att vara gay i Thailand så det är inget problem, många är buddister där och har en helt annan inställning till homosexuella och transpersoner än på många håll i västvärlden, att jag är gay och samtidigt pappa till barnen som hon bar på var aldrig något konstigt, säger Eduardo.

Den typ av surrogatmoderskap som Eduardo använde sig av kallas kommersiellt surrogatmoderskap, det innebär att man betalar en summa pengar som täcker tjänsten från surrogaten samt andra extrakostnader.

Enligt Eduardo var Yaria och hennes familj inte fattiga, han upplevde dem som en stabil medelklassfamilj, men trots att man är medelklass i Thailand så måste man fortfarande betala för skolgång, sjukvård och liknande. Pengarna som Yaria fick var ett positivt tillskott i familjekassan, enligt Eduardo.

Surrogatmoderskap är ett kontroversiellt område. En del kritiker hävdar att det utnyttjar kvinnokroppen och att barnperspektivet går förlorat. Eduardo känner till kritiken men håller inte med.

– Surrogatmoderskap var en tanke som fick mogna, jag frågade mig själv: Kommer jag att utnyttja en kvinnas kropp i samband med detta? Men i slutändan anser jag att kvinnor precis som alla andra själva kan bestämma över sina egna kroppar. Kritiker kränker snarare kvinnan genom att säga: Du kan inte bestämma själv så vi gör det åt dig, det är ju närmast ett omyndighetsförklarande av kvinnor, och det är inte rätt, säger Eduardo.

Hur har din omgivning reagerat på att du blivit pappa genom surrogat?
– Mina barn är älskade av många människor, jag har bara fått positiva reaktioner. Detta var två mycket efterlängtade barn, säger Eduardo.

Hur tänkte du kring beslutet att skaffa barn som singel?
– Jag hade helst velat ha ett barn med en partner men jag kunde inte vänta längre. Jag hade fått ihop pengarna och jag blir ju bara äldre och äldre, säger Eduardo.

När Yaria var i sjunde månaden åkte Eduardo till Thailand för att invänta barnen. Han hade plötsligt fått reda på att han skulle få tvillingar, två döttrar. Artikeln fortsätter efter bilden.

Yaria med barnen på sjukhuset.

– Ett av de bästa minnena från hela resan var att äntligen få träffa Yaria ansikte mot ansikte. Jag fick se hur barnen växte inne i henne och känna på magen, det var ett riktigt moment. Både för mig och för henne tror jag, säger Eduardo.

Yaria med barnen på sjukhuset.

Några veckor senare kom barnen.

– Yaria tittade på barnen flera gånger, det var ett stort ögonblick när både min och hennes familj samlades för att titta på dem. De sa på sjukhuset: Nu kan du ta hem barnen, men jag kände mig inte redo. Det var overkligt att sitta i Thailand med två nyfödda barn, säger Eduardo.

Yaria med barnen på sjukhuset.

När barnen väl var födda började en ny utmaning, kampen med svenska myndigheter. Barnen behövde svenskt medborgarskap och Eduardo var tvungen att orda ett faderskapstest som i sin tur skickades till en tingsrätt i Sverige.

– Efter en månad fick jag ok på at jag var pappa till barnen från den svenska tingsrätten, jag och min vän firade med champagne, men sen började nästa dust, säger Eduardo.

Med faderskapet bekräftat behövde Eduardo göra tre saker, ordna medborgarskap till döttrarna genom Migrationsverket, personnummer genom Skatteverket samt pass genom Svenska Ambassaden. Det visade sig vara lättare sagt än gjort.

– Det var bara att vänta i Thailand på att myndigheterna skulle bli klara, det var en otrolig otrygghetsfaktor. Under hela fighten med alla myndigheter så glömmer man nästan bort att glädjas över att man är pappa. Detta är ett okonventionellt sätt att få barn på och det gör att svenska myndigheter har svårt att tolka den svenska lagen, vilket drar ut på tiden. Det var som att barnen fanns men ändå inte i myndigheternas ögon, säger Eduardo.

– Jag hade gjort en lång checklista innan jag åkte, men den blev aldrig klar, den fylldes bara på med nya myndigheter att kontakta och nya utmaningar att lösa. Det tog över tre månader innan vi kunde åka hem, säger Eduardo.

Om man ska skaffa barn genom en surrogat från utlandet så måste man kunna strida för sin sak och stå på sig, berättar Eduardo. Dessutom är det en hel del omkostnader involverade.

– Gudarna ska veta att detta kostar pengar, man kan inte ge sig in i detta utan att ha en riktig buffert, för det uppkommer merkostnader hela tiden, säger Eduardo.

Till sist var alla dokument och handlingar klara. Eduardos barn var välkomna till Sverige och han kunde börja sitt liv som singelpappa. Yaria gav sitt medgivande för att barnen skulle få lämna Thailand och i dag har hon mycket lite kontakt med tvillingarna. Men hon räknas fortfarande som mamma till barnen enligt svensk lag, det kan skapa problem när man har med svenska myndigheter att göra. Artikeln fortsätter efter bilden.

Yaria med barnen på sjukhuset.

– Jag hade en dust med Försäkringskasten senast förra veckan i ett ärende, de begärde mammans adress, jag berättade att det inte finns någon mamma eftersom de är födda genom en surrogat. Men det måste ju finnas en mamma, surrogatmoderskap är ju olagligt i Sverige, envisades de. Okunskapen hos dem är kolossal, mycket ifrågasättande och dessutom tror de hela tiden att det handlar om adoption, det är en ständig kamp att få saker gjorda. Om surrogatmoderskap blev lagligt i Sverige skulle hela den här biten förbättras avsevärt, säger Eduardo.

Just nu pågår en statlig utredning om surrogatmoderskap ska bli lagligt i Sverige. Eduardo hoppas på ett ja, enligt honom ser familjer väldigt olika ut i dag, och det svenska samhället måste hinna ikapp.

Hur tror du att dina barn kommer att reagera på att de är födda genom surrogat?
– De kommer att fråga mycket om varför de inte har en mamma, men hur de reagerar beror helt på vilken grund jag lägger för dem nu. Jag sparar allt så jag kan göra en slags bok till dem, så de förstår hur de blev till, säger Eduardo.


Hela intervjun med Eduardo hittar du i QX september-nummer