Under intervjun dagen innan då debatten pågick för fullt tippade Caroline Krook på att det lutade åt att kyrkomötet skulle välja att följa utskottets linje, att besluta säga ja till att viga samkönade par i kyrkan. Och hon fick rätt.
Majoriteten av landets biskopar var för en vigselrätt för samkönade par, Caroline Krook har varit en av dem som gått i bräschen. Först nu är kyrkan redo att ta beslut i den omdebatterade frågan om vigselrätt för samkönade par, menar hon.
Är inte äktenskapet en förlegad form, en rest från patriarkatet? Är det viktigt för hbt-personer att anamma den?
– Äktenskapet som begrepp finns inte längre som det var tidigare i patriarkal form, däremot är det ett sätt att manifestera livslång trohet.
Caroline Krook säger sig stå för ett sådant leverne med en stark övertygelse.
Att hålla samman och kämpa för en livslång trohet är ett motto. Det har varit viktigt för henne att stå upp för sann kärlek, homosexuell eller inte.
Var brinnande i anden – tjäna Herren, hämtat från taget ur Romarbrevet 12:11, har varit valspråket under hennes tjänstgöringstid.
Hur har du anammat det i arbetet?
– I mitt engagemang för utvisningshotade apatiska flyktingbarn, genom att delta i ett flyktingupprop och få motståndarna att tänka efter. Och jag har försökt att ena organisationen inom stiftet och kanske löst vissa knutar. En präst i Tyska församlingen tackade mig nyligen och sa att min rättrådighet imponerade. Det gladde mig!
Enligt filosofen Platon är en rättrådig människa en person som med hjälp av sitt förnuft behärskar sin vilja och sitt begär. Caroline Krook återkommer till epitetet rättrådighet. Att agera rättrådigt har varit något av en färdkompass för henne. Samkönad kärlek har varit en självklarhet då hon växte upp i ett hem där homosexuella fanns i familjens bekantskapskrets.
– Samkönade par var aldrig något konstigt, säger hon.
Hon har aldrig behövt göra resan, förklarar hon, att omvärdera sina ståndpunkter då det var självklart från start var hon stod.
– Många av mina vänner är homosexuella.
Att stå upp för minoriteter har dock haft ett pris. Caroline Krook har fått och får anonyma hatbrev särskilt då hon gjort uttalanden som stöttat homosexuella.
– Jag får kritik att jag sviker kyrkans linje genom att stå upp för dem. För kyrkans del har homosexualitet varit känsligt.
Caroline Krook ogillar att få orden lagda i munnen på sig, något hon upplever att hon får av och till under intervjun. Då blir hon lite stramt tillrättavisande. En spjuveraktig glimt blandat med ett stort stycke allvar skymtar fram.
Hennes integritet är påtaglig och gör att jag inte kan undgå att känna respekt för hennes person.
Allt kan jag inte fråga om. Hon kanske inte vill svara?
En av milstolparna under ämbetstiden är att hon på allvar försökt att ta reda på prästernas arbetsvillkor, något som ledde till stor uppmärksamhet. Caroline Krook bad prästerna skriva personliga brev där de fick redogöra för hur de hade det på jobbet. Hennes löfte till dem var att ingen skulle få läsa breven. Då en journalist åberopade offentlighetsprincipen för att få ta del av dem vägrade hon att lämna ut breven med hänvisning till att det rörde sig om själavård. Caroline Krook dömdes i hovrätten till 16 000 kronor i böter för tjänstefel.
Hon ångrar ingenting. Däremot var hon inte beredd på att gärningen skulle detaljgranskas så noggrant.
– Det förde med sig att jag fick stöd från präster och allmänhet. ”Biskopen vek sig inte”. Jag var övertygad om att jag handlade rätt.
Vad vann du med detta?
– Jag fick en personlig närkontakt med prästerna, jag följde upp innehållet i breven och fick veta vilka svårigheter de hade. Kombinationen att vara andlig och administrativ ledare drar åt olika håll och konflikter uppstår. Prästerna upplevde att det ställdes stora krav på dem, deras administrativa ledning var inte så påfallande tidigare.
Det som gör henne glad är att hon vet att många präster arbetar oerhört seriöst. Hon kan också blivit direkt ledsen, då det framkommit att prästers etiska kompass pekat i galen riktning och sexuella övertramp skett.
– Det finns ett par ärenden där präster förlorat rätten att verka som präster då de inte levt förenligt med rådande krav, formulerar hon sig
Dessutom anser hon att Svenska Kyrkan brustit i förvaltningen av jord och skog, en hög avkastning har varit viktigare än miljöarbetet.
– Där kan kyrkan bättra sig!
På frågan om något förvånat henne genom åren säger hon att hon ibland misstagit sig på människor och inte kunnat lita på dem. Då blir hon besviken.
Men hon har också känt tillfredställelse och glädje under biskopstiden då hon i Stockholms stift startade Centrum för religionsdialog i januari 2008. Det primära syftet är att verka för förståelse, samarbete och goda relationer med människor av annan tro.
Ett av de starkare minnena och en viktig milstolpe är hennes stöd till Kulturhusets fotoutställning Uppenbar(a)t för tre år sedan. En utställning som visade bilder av Jesus och som väckte starka protester. En domprost beslöt att avgå då han tog extra illa vid sig av ett par som idkade oralsex under nattvarden. Något heligt hade smutsat ned. Caroline Krook godkände att Svenska Kyrkan gav 400 000 kronor till utställningen, den största satsningen någonsin till ett konstprojekt.
– Att i en profan miljö visa konstbilder var väsentligt. Konst och kultur har alltid varit viktigt för kyrkan eftersom kyrkans budskap är svårt att uttrycka i ord. Då är andra uttrycksmedel desto viktigare.
Caroline Krook har haft en diger arbetsbörda. När hon går i pension i november tänker hon göra något som för henne så ovanligt som att bara vara. Oftast har hon somnat med en bunt papper i sängen.
Hon har flyttat ut från tjänstebostaden till en nyinskaffad våning på Söder i Stockholm. Hon ska avsäga sig samtliga styrelseuppdrag, de har varit för många. Hon ska istället ägna sig att besöka människor och platser som hon tidigare dessvärre måst säga nej till. Hon har haft 75 kyrkoherdemottagningar, vigt mer än 200 präster, nästan 100 diakoner och suttit med i ett oändligt antal sammanträden.
Nu vill honl tillbringa mer tid i 1800-talshuset i Sörmland och plocka svamp och få mer tid till fritidsintresset kultur och teater. Den senast sedda pjäsen var Scener ur ett äktenskap på Dramaten.
– Det är väl passande med tanke på vad vi just diskuterat, vigselrätten…
För den skull tänker hon inte sluta helt och hon kommer ”säkert” vara ute och föreläsa en del. Det känns ”skönt” att kunna säga ja till inbjudningar som hon tidigare av tidsskäl måst säga nej till.
Men nu skiftar tillvaron färg.
– Jag längtar till vardagen…
Mer om Caroline Krook
Caroline Krook prästvigdes för 40 år sedan och har tjänstgjort som biskop i Stockholms stift sedan 1998. Hade hon inte blivit präst och biskop kanske hon blivit skådespelerska, det ville hon som ung. Eller arbetat med kultur.
Vid 18 års ålder valde, som hon säger, Gud att hon skulle ägna sig åt prästyrket. Hon efterträds inom några veckor av den öppet homosexuella Eva Brunne som lever i partnerskap med en kvinna.
Caroline Krook är född i samma stjärntecken som en annan gayikon och kulturälskare, författaren Selma Lagerlöf; i skorpionens tecken.
Caroline Krook är född den 18 november 1944, Selma Lagerlöf var född den 20 november 1858. Caroline Krook blev Svenska Kyrkans första kvinnliga domprost 1990. Selma Lagerlöf var den första svenska kvinnan i Svenska Akademin och den första kvinnan som erhöll Nobelpriset i litteratur 1909.
Vid QX GayGala 2005 tog hon emot läsarnas utmärkelse Årets Hetero för sitt engagemang för homo- bisexuellas situation i Svenska kyrkan. Hon möttes av sådant jubel från publiken att det enda hon han med att säga i tacktalet var att kyrkan står i skuld till homosexuella.
När den öppet homosexuelle anglikanske biskopen Gene Robinson i november 2005 besökte Regnbågsmässan i Stockholm deltog Caroline Krook i mässan.
Uppdaterad 2019-05-25