Stockholms Filmfestival 2007

Den artonde filmfestivalen går av stapeln från den 15: e till den 25: e november. Bland gästerna som syns ute i festivalvimlet kan du räkna med ett antal stora namn i den svenska filmbranschen (Josef Fares nya film ”Leo” ska inviga festivalen och han möter sin publik i ett Face2Face den 17: e november).
Festivalen är framförallt en lustfylld internationell utflykt då filmintresserade eldsjälar får botanisera loss i en skog av filmer från hela världen. Bland det digra filmutbudet finns med säkerhet något för alla smaker – från konnässörer av tighta asiatiska thrillers, till dokumentärdiggare och vardagspublik på jakt efter lättare underhållning. Är du inte säker på vad du bör välja efter att ha läst på festivalens egen smäckra hemsida www.stockholmsfilmfestival.se kan du alltid fråga en av de vänliga volontärerna om råd.

En gammal festivaltradition är temavisningarna –genom åren har ”gay night” där minst fyra filmer med homotema körs på raken hört till de mest populära. Festivalen har också varit frikostig med att visa upp och få hit kända homosexuella regissörer som gäster. Förra året hyllades gästande John Cameron Mitchells drama ”Shortbus” av både kulturkoftor och publik trots (eller på grund av) riklig förekomst av kroppsvätskor och oblygt bögsex. I år närvarar fransmannen Francois Ozon med sin senaste film ”Angel”. Han har under många år vunnit filmkritikernas gunst med melankoliskt intellektuella relationsdramer som ”Under Sanden” och ”Tiden som är kvar” och blivit kult i gaykretsar med sina stiliserade och medvetet kitschiga komedier.

Vilka är filmerna du inte bör missa under festivalen i år, då?
Från ett homoperspektiv finns det flera stycken titlar värda att nämna.
Först och främst de fyra filmerna under Gay Night:

Horse Thieves är ett hämnddrama om två brödrapar – Jakub och Vadim är stenhårda kosacker, Romam och Elias tjänar uppehälle som hästtjuvar. När ödet ställer dem mot varandra bildar det upptrappande våldet en stark kontrast till brödernas starka kärlek till varandra.

Karl Lagerfeld Confidential är en dokumentär som följer modegurun Lagerfeldt under några veckors tid. För oss som mest känner igen honom från stillebenstela pressbilder blir upptäckten av designerns slagfärdiga humor en total och trevlig överraskning. Men räkna inte med någon kakbjudning – mannen som gjort solbrillorna och hästsvansen till sitt trademark verkar också lika oförlåtande som hans stenansikte antyder.

Caress the Creature ska enligt uppgift vara en gayvriden pastisch på en monsterfilm.
Verkar lovande, för blotta idéns skull.

Red without Blue skildrar tvillingarna Mark och Alex som har levt i livslång symbios och genomlidit fruktansvärda övergrepp tillsammans. Deras nära relation ställs på prov när Alex bestämmer sig för att byta kön och bli till Claire.

Förutom dessa bör du också hålla ögonen på:
Caramel är en färgsprakande indisk efterrätt med fyra levnadsglada frisörskor i fokus.
Att en av väninnorna kommer ut som lesbisk piggar upp anrättningen.
Angel – Ozons senaste film är framförallt en Sekelskiftespastisch på Borta med vinden.
Tänk dig huvudpersonen Angel Deverell som en Scarlett O`Hara uppdaterad till första världskriget. Filmen fokuserar kyskt på hur ett kreativt sinne påverkar och omformar verkligheten och regissörens sedvanligt livfulla sexscener byts ut mot esoteriskt lakansprassel. Men bortom fasaden av anständig andäktighet ser vi att Angels dyrkande svägerska Nora egentligen helst av allt vill hångla upp henne mot en vägg.
Sist men verkligen inte minst –
Savage Grace visar upp en Julianne Moore i toppform som den societetsklättrande Barbara Daly. När det visar sig att hennes och makens son är bög försöker Barbara ömvända honom genom lite oidipal förförelse (och ger ordet ”moderskärlek” en helt ny dimension av bara farten.) Det hela blir inte direkt mindre intressant av att filmen är baserad på verkligheten.

http://www.qruiser.com/clubs/club.php?id=37119

Källa: Stockholms Filmfestival-klubb på Qruiser

Publicerad: 2007-11-14 22:41:13