Let´s face it: Den här deltävlingen handlar bara om en artist och ett nummer, Måns Zelmerlöw och hans Heroes. Lundapågen är storstjärnan som kommer tillbaka till tävlingen med en låt som vissa älskar och redan utropar till totalvinnare, medan andra kallar den en besvikelse. Och så har vi dom som inte är helt sålda från start men som blir mer och mer förälskade för varje gång de hör den.
Oavsett, så älskar alla numret med Måns mot en skärm som visar animeringar och främst då en strutklädd liten gubbe. Supersnyggt och originellt.

I övrigt är det totalt oklart vem som tar finalplats nummer två. Hur vi n vrider och vänder på det så blir vi inte kloka. Den enda vi helt kan räkna bort, lite synd faktiskt, är Midnight Boys Trance Dance-doftande Don´t say no. Den hittar bara inte helt rätt här.

I övrigt är programmet mycket bättre än förra veckan. Sanna fortsätter med sin nya tuffa image, Robin gör en kul schlagerhyllning på ett kortfattat sätt och Filippa Bark är grymt kul i greenroom.

Så, betygen!

Midnight Boy ”Don´t Say No”

QX QX

Ronny: Hård discopop som låter väldigt mycket Dead Or Alives gamla åttiotalshit You Spin Me Round. Jag borde gilla det här, men det går mig helt förbi. Jag älskar ju vissa av de fantastiska åttiotalsljuden i produktionen. Jag tror midnattspojken blir stensist. Numret är rätt coolt med skyltdockor, snygga ljusstrålar och vogueande dansare, men det kommer inte ut så snyggt i rutan.

QX QX QX

Ken: En gammal Dead or Alive-hit stämmer träff med en Trance Dance-dänga på en bögklubb från filmen G och festar loss till Modern Talking. Det här är rejält med härlig åttiotalsnostalgi både i låt och framträdande, och som övervintrare från det årtiondet så kan jag såklart inte låta bli att tycka om det. Borde dock vara chanslöst i kväll.

Caroline Wennergren ”Black Swan”

QX QX

Ronny: En popjazziglåt i stil med Amanda Jensens Happyland. Caroline är supersnygg och säker på scenen, men jag går inte igång på det här alls. Det är lite som Emilia och You´re My World, assnyggt och helt okej låt men det gör exakt ingenting för mig. Men jag tror ändå det här är en dark horse. Det kan tilltala en stor grupp som vill ha tydliga och snygga uttryck som känns igen.

QX QX QX

Ken: Lyckad comeback för Caroline som återvänder med en låt som hade kunnat passa in på något av Amanda Jensens senaste album. Ett riktigt snyggt nummer med ett läckert jazzband i siluett bakom Wennegren som borde ge detta en klar chans att hamna bland de fyra i toppen. Men det kan man ju säga om ungefär alla bidrag i detta rekordsvårtippade startfält.

JTR ”Building it Up”

QX

Ronny: Helt obegripligt tråkig dussinlåt med småcharmigt boyband. Nästa!

QX

Ken: Jag har följt bröderna i JTR sedan de dök upp i australienska X-factor för något år sedan, och hade förhoppningar om en riktigt bra poplåt med finalchans. Så lurad jag blev! Building It Up är nämligen en anonym skräplåt med enerverande åh-åh-åh-hook och ett rap-parti som känns mera felplacerat än jag gör på bilderna med Isa från efterfesten förra lördagen. I en rättvis värd hamnar den utanför topp fem i kväll – men så brukar det ju tyvärr inte funka när unga, söta pojkband kombineras med tonårsflickornas app-röster.

Hasse Andersson ”Guld och gröna skogar”

QX QX QX QX

Ronny: Åh Hasse! Korsa låten som dvärgarna sjunger för Snövit på julafton med logdans-tjo och en liten gnutta I Love Europe så kanske ni fattar vad vi har att göra med. Jag älskar att det finns en plats i Melodifestivalen för detta och jag hoppas innerligt att detta är toppfyra. Jag blir så glad av Hasses spelglädje och tjejen med fiol med det stora leendet är min favorit på scenen den här veckan. Stort plus också för det dansfyllda numret, träden på scenen och bygdespelet som pågår bakom Hasse.

QX QX QX

Ken: Mera nostalgi! Här kommer låten som efter fem år av misslyckade försök att ta sig igenom urvalsjuryn äntligen får sin chans i tävlingen. Klassisk skånsk dansbandscountry som den lät när Kvinnaböske låg på topplistorna under det tidiga åttiotalet, här dessutom komplett med dansbana, björkar och allmänt lantlig midsommar-feeling. Vansinnigt mossigt och därför helt oemotståndligt. Klar finalchans om fansen bara lärt sig vad en app är.

Dinanah ”Make Me La La La”

QX QX QX QX

Ronny: Stenhård danslåt där Manipulated möter La La Love på ett hunktätt dansgolv. Jag kan se mig dansa till detta ända till nästa schlagersäsong, och jag hoppas innerligt på (minst) en Andra Chans. Detta är så mycket roligare än Isas bleka låt från förra veckan och jag hoppas absolut att det finns plats för en till poptjej i final. Men ingen verkar hålla med mig så jag ber till popgudarna om en AC-biljett i alla fall.

QX QX QX

Ken: En September-aktig popdänga slår sig samman med den typ av housig, fistpumpande gym-EDM som numera så ofta toppar Spotifys mest-lyssnade-lista. Resultatet blir en riktigt okej dansdänga med Melodifestivalmått mätt, och säkra Dinah Nah borde absolut ha en hygglig chans att knipa en riktigt bra placering i kväll. Inte minst då sex snorheta män från danskompaniet Complete fyller på sparkontot ”in the wank bank” så det räcker och blir över bakom henne. Skrällvarning?

Annika Herlitz ”Ett andetag”

QX QX

Ronny: Den här typen av gammeldags schlagerballader är jag ju lite svag för. Det ärklart att dom bara existerar i Melodifestivalen men det gör den ju inte sämre för det. Jag köper till skillnad från alla andra inte alls Frost-kopplingen. Barn känner inte igen rösten på det sättet och om rödhåriga Annika inte har en blond peruk med fläta så kommer barnen aldrig att köpa ”Elsa i Frost”-grejen. Jag tror istället den här låten kan tilltala de som gillar bra röster, stora refränger och såklart, schlageranslaget. Andra Chansen-häng.

QX QX

Ken: Och så ÄNNU mer nostalgi! Musikal-Annika försöker följa upp framgångarna hon hade med den svenska Frost-översättningen genom att ställa upp med den typen av schlagerballad som dominerade tävlingen under åttio- och nittiotalet. Det är höjning på höjning, en scen som lyfter och fläktande vindar i en fladdrig klänning. Jag är själv måttligt imponerad av låten, och ett annat år än detta hade jag räknat ut det på samma sätt som Sonja Aldén och Shirley Clamps senaste försök rann ut med diskvattnet, men i år börjar jag tro att detta faktiskt kan utmana på riktigt. Jobbiga tanke.

Måns Zelmerlöw ”Heroes”

QX QX QX

Ronny: Nej, jag gillar inte låten alls vidare mycket. Jag tycker den är en stor besvikelse jämfört med vad jag ville att Zelmerlöw skulle komma tillbaka med. Heroes är anonym, introvert och saknar bett. Men numret är kanske det absolut snyggaste och mest innovativa vi sett på en schlagerscen. Måns agerar med en massa animationer på scenen och gör det så övertygande snyggt att jag glömmer att jag inte gillar låten. Och bara för att jag inte gillar den så betyder inte det att andra är inne på samma spår. Jag tror detta kan gå snorbra och Måns visade på repen att han absolut är en Wien-contender. Gjutet vidare.

QX QX QX QX QX

Ken: Wow! Måns nummer måste vara en av de bäst genomförda idéerna jag sett på en Melodifestival-scen! Låten är en modern radio-hit vars enda svaghet torde vara att den inte är sådär smack-in-your-face-pang-direkt, utan (som de flesta hits utanför den här tävlingen) i stället växer för varje lyssning. Lyckligtvis gör numret med Måns och hans lille tecknade kompis att man ändå fångas direkt. Dessutom hade jag lite glömt hur jäkla charmig Mr Z är på scen när han får vara där som artist och hur han gör snuskiga saker med varje kamera han kollar in i. Förra veckan var jag övertygad om att vi skulle skicka en samisk jojk till Wien. Nu tror jag istället på en skånsk pojk.